Den centrala SSO-utbildningen, våren 2017Den centrala SSO-utbildningen, våren 2017

Den 21 mars arrangerades vårens centrala studerandeskyddsombudsutbildning (SSO-utbildning) där 15 stycken certifierades. Listan över universitetets samtliga SSO och HSSO (huvudstuderandeskyddsombud) kommer snart att vara uppdaterad här.

Under höstterminen kommer även nätverksträffar att anordnas med olika inriktningar för att bidra till erfarenhetsutbyte och fortbildning inom området. Nästa träff kommer att handla om den fysiska studiemiljön med inriktning på stress och kommer att hållas i april – exakt datum kommer att kommuniceras till alla nya och gamla SSO.

Nedan följer presentationsmaterialet samt materialet i förvaringsfoldern som alla SSO fick ut i samband med utbildningen. För de om är intresserad av utbildningen eller ej kunde medverka hoppas vi att materialet kan vara till hjälp.

1. Central SSO utbildning

2. SSO Arbetsmiljölagen för studerande

3. SSO Psykosocial miljö

4. SSO kårnivå Teknologkåren

SSO utbildningsmaterial, Förvaringsfoldern VT17Den 21 mars arrangerades vårens centrala studerandeskyddsombudsutbildning (SSO-utbildning) där 15 stycken certifierades. Listan över universitetets samtliga SSO och HSSO (huvudstuderandeskyddsombud) kommer snart att vara uppdaterad här.

Under höstterminen kommer även nätverksträffar att anordnas med olika inriktningar för att bidra till erfarenhetsutbyte och fortbildning inom området. Nästa träff kommer att handla om den fysiska studiemiljön med inriktning på stress och kommer att hållas i april – exakt datum kommer att kommuniceras till alla nya och gamla SSO.

Nedan följer presentationsmaterialet samt materialet i förvaringsfoldern som alla SSO fick ut i samband med utbildningen. För de om är intresserad av utbildningen eller ej kunde medverka hoppas vi att materialet kan vara till hjälp.

1. Central SSO utbildning

2. SSO Arbetsmiljölagen för studerande

3. SSO Psykosocial miljö

4. SSO kårnivå Teknologkåren

SSO utbildningsmaterial, Förvaringsfoldern VT17

Studentombudets ärenderapport, 2015/2016Studentombudets ärenderapport, 2015/2016

I eftermiddag presenteras studentombudets ärenderapport avseende det akademiska året 2015/2016!

Syftet med studentombudets ärenderapporter är att på ett tematiskt sätt redovisa statistik över de studierelaterade problem som Lunds universitets studenter upplever under sin studietid. Den övergripande målsättningen för alla rapporter är att synliggöra trender i problemområden som bör uppmärksammas på institutions- och fakultetsnivå.

Syftet med årets ärenderapporten är tvåfaldigt. Dels redovisas statistik över de ärenden som inkommit till studentkårerna för att ge en bild av de problemsituationer som studenter funnit sig i under det akademiska året 2015/2016. Dels vill studentombudet lyfta fram och informera om bristande tillgänglighet, som sedan 1 januari 2015 är en av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen.

Redan nu kan du ta del av rapporten i elektroniskt format, eller om du föredrar, lyssna på rapporten genom inspelade ljudfiler. KLICKA HÄR!

Vad? Studentombudet vid Lunds universitets studentkårer släpper för fjärde året i rad en ärenderapport som belyser de problemområde studenterna på Lunds universitet uppmärksammat.

När? Släppet sker den 25 januari från klockan 16:00. Två kortare presentationer hålls klockan 16:15 och 16:46.

Var? Studentlivsvåningen, AF-borgen, våning 3.

Kan jag överklaga mitt betyg?Can I appeal a grade?

Det finns inga möjligheter att överklaga ett betyg. I Högskoleförordningen finns däremot en möjlighet för den lärare som satt ett betyg att ändra betyget om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ändringen måste dock kunna ske snabbt och enkelt och får inte innebära att betyget sänks. Lärarens ändring av det satta betyget kan till exempel bero på att ett bedömningsunderlag förbisetts eller att läraren delat ut fel antal maxpoäng på ett korrekt svar.

Kan jag överklaga mitt betyg?

Det finns inga möjligheter att överklaga examinators (lärarens) beslut om betyg (Högskoleförordningen (1993:100) 12 kap. 2 och 4 §§)

Kan jag begära omprövning av betygsbeslutet?

Enligt högskoleförordningen 6 kap. 24 § finns en möjlighet för den lärare som satt

ett betyg att ändra betyget om:

a) beslutet är uppenbart oriktigt, och

b) beslutet kan ändras snabbt och enkelt, och

c) ändringen inte innebär att betyget sänks

Den som vill begära omprövning bör göra det skriftligt och tydligt ange vad som är “uppenbart oriktigt”. Skrivelsen bör sedan skickas till den examinerande läraren som har beslutsrätt i frågan och det finns ingen tidsbegränsning för när detta måste ske. Vid vissa institutioner används blanketter vid ansökan om omprövning. Ta reda på vad som gäller för just dig innan du går vidare. Du ska sedan bli informerad om utfallet skriftligen.

Vid frågor eller funderingar får du gärna höra av dig till studentombudet!There is no way to appeal a grade. According to the Higher Education Ordinance there is however an opportunity for the teacher who sat the grade to change it if it is obviously incorrect because of new circumstances or for any other reason. The change must be done quickly and easily, and can not mean lowering the grade. Teacher modification of the set rating can for example be due to an assessment basis has been overlooked or that the teacher handed out the wrong number of maximum points for a correct answer.

Can I appeal my grade?

There is no opportunity to appeal against the examiner’s (teacher’s) decision regarding your grade (Higher Education Ordinance (1993: 100) 12 Ch. 2 and 4 §§)

Can I ask for a review of the rating decision?

According to the Higher Education Ordinance 6 chap. § 24 is an opportunity for the teachers who sat

The grade to change the grade if:

a) the decision is clearly incorrect, and

b) the decision can be changed quickly and easily, and

c) the amendment does not mean lowering the grade

Anyone who wants to ask for reconsideration should do so in writing and clearly state what is “obviously wrong”. The letter should then be sent to the examining teacher who has discretion in the matter. Some departments use forms for applying for reconsideration. Find out what rules apply to you before you go on. You will then be informed of the outcome in writing.

For questions or concerns, don’t hesitate to contact the student ombudsman!

Utdrag från Rättighetslistan för Lunds universitets studenterA piece of information from the List of Rights for students at Lund University

# 7 Kursvärdering:

I Högskoleförordningen anges att studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Vidare står det att högskolan ska sammanställa kursvärderingarna, samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna och att resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14) I universitetets föreskrifter gällande kursvärdering och kursutvärdering fastställs att studenters och anställdas integritet ska beaktas i arbete med kursvärderingar och kursutvärderingar. Universitetet är därför skyldigt att se till att följande punkter följs:

7.1 Tid ska avsättas i kursschemat för genomförande av kursvärdering. Genomförande och tidsram ska vara sådana att de uppmuntrar till svar.

7.2 Studenterna har rätt att delta i kursvärdering anonymt i förhållande till läraren/ examinatorn.

7.3 Kursvärderingens utformning, innehåll och uppföljning ska bestämmas efter samråd med studentrepresentanter.

Läs vidare i Rättighetslistan:

Rättighetslistan för Lunds universitets studenter# 7 Course evaluations:

The Higher Education Ordinance states that students who are taking or have completed a course shall be given the opportunity to express their experience and views of the course through a course evaluation organised by the university. In addition, it states that the university shall compile the course evaluations into a report, inform the students of the results and any measures decided in consequence, and that the results shall be kept available for students (HEO 1:14). The University’s regulations on course evaluations and course evaluation reports lay down that students’ and employees’ integrity shall be taken into account in the work on the evaluations and reports. The University is therefore obliged to ensure that the following points are followed:

7.1 Time is to be set aside on the course timetable for the completion of a course evaluation. The time allowed and method used are to be such that they encourage responses.

7.2 Students have the right to complete course evaluations anonymously in relation to the lecturer/examiner.

7.3 The design, content and follow-up of course evaluations shall be decided after consultation with student representatives.

For further information:

List of Rights for students at Lund University

Skandinavisk ombudskonferens i Lund, SverigeScandinavian ombuds conference in Lund, Sweden

IMG_4815I slutet av förra månaden samlades de skandinaviska ombuden inom högre utbildning för tredje gången vid en två dagars lång konferens. Vi skulle vilja dela våra erfarenheter med en kort sammanfattning. Detta dels för att nå ut till Sveriges lärosäten att vi idag har ett flertal ombud och att  allt fler lärosäten idag fundera på att anställa student- och doktorandombud. I exempelvis Norge har ombuden det sista året ökat från ett till sex stycken fördelat på fem lärosäten.

Det ska även förtydligas att det  finns ett Svenskt ombudsnätverk inom högre utbildning. De siffror vi idag har är att det vid 20 av de 48 lärosätena i Sverige finns ett eller flera student- och/eller doktorandombud (ur kartläggning av Sveriges student- och doktorandombud).

Kartläggning av Sveriges student- och doktorandombud

 

Skandinavisk ombudskonferens i Lund, Sverige

Den 24 och 25 september i år arrangerades den tredje träffen för ombud inom högre utbildning i Skandinavien. Värd denna gång var studentombudet Petra Holst, vid Lunds universitets studentkårer. För första gången var träffen anordnad som en konferens. Vi var 19 deltagare totalt, det vill säga mer än dubbelt så många som 2014; två från Danmark, fyra från Norge och 13 från Sverige.

Lunds universitet grundades 1666 och har för närvarande cirka 46.000 studenter och 7.500 anställda fördelat mellan Lund, Malmö och Helsingborg. Konferensen hölls i vackra Lund; en stad som studenterna verkligen har satt sin prägel på.

Studentombudet Petra Holst välkomnade oss och ordföranden och vice ordförande vid Lunds universitets studentkårer introducerade deltagarna till hur studentinflytandet är organiserat. Sen var det dags för parallella workshops som täckte flera olika teman: ombudskontor som möter motstånd, hur studentombud kan bibehålla sin opartiskhet, var dras gränsen för att separera studentombudets verksamhet från studentpolitiken och hur kan studentombudets roll marknadsföras, liksom diskussioner om specifika ärenden. Alla deltagare fick information om det Europeiska ombudsnätverket inom högre utbildning (ENOHE).

Vi har sedan början kallade nätverk av “Nordisk”. Vid konferensen i Lund kom vi fram till att “Skandinavisk” var ett lämpligare namn, eftersom vi inte har med ombud från Finland och Island. Konferensspråket är svenska, danska och norska. Det beslutades också att inrätta en separat webbplats.

Studentombudet vid Høgskolen i Oslo och Akershus, Anita Tøien Johansen, kommer att vara värd för nästa års konferens. Den kommer att arrangeras i Oslo den 13 och 14 oktober 2016.

Avslutningsvis vill studentombudet Petra Holst tacka alla deltagare för en mycket bra konferens, för goda utbyten och nya idéer. Det var verkligen spännande att få ordna detta med mina skandinaviska kollegor och jag ser fram emot att fortsätta våra diskussioner genom våra sociala nätverk.

IMG_4815On 24 and 25 September this year, the third assembly of ombudspersons in higher education in Scandinavia was arranged. This year’s host was ombud for students Petra Holst of the Lund University Student Association. For the first time, the assembly was arranged as a conference. We were 19 participants in total, which was more than twice as many as last year: two from Denmark, four from Norway and thirteen from Sweden.

Lund University was founded in 1666 and has approximately 46 000 students and 7500 staff, spread around Lund, Malmö and Helsingborg. The conference was held in the beautiful city of Lund, to which the large body of students lends a unique character.

Ombud for students Petra Holst gave a welcoming address, and the head and deputy head of the Lund University Student Association provided us with an introduction to the organization of the local system for student co-determination. This was followed by parallel workshops addressing a range of different topics: ombuds’ offices that encounter opposition, how the ombud for students can maintain their impartiality, where should the line be drawn to separate the student ombudsperson’s activities from student politics and how the ombud scheme can be promoted, as well as discussions of specific cases. All participants were provided with information on the European Network of Ombudsmen in Higher Education (ENOHE).

Since its inception, we have referred to the network as ‘Nordic’. At the conference in Lund, we agreed that ‘Scandinavian’ would be a more suitable name, since the network includes no ombuds from Finland and Iceland. The conference languages are Swedish, Danish and Norwegian. It was also decided to establish a separate website.

The ombud for students at Oslo and Akershus University College of Applied Science, Anita Tøien Johansen, will host next year’s conference, which will be held in Oslo on 13 and 14 October 2016.

In conclusion, host Petra Holst wishes to thank all participants for an extremely rewarding conference: ‘It was incredibly exciting to have the opportunity to join my Scandinavian colleagues for this event, and I look forward to continuing our discussions through our social networks.’

Handledarens och examinatorns roll med Lunds NaturvetarkårHandledarens och examinatorns roll med Lunds Naturvetarkår

11224472_378402412358167_7181667095676586626_nI det femte avsnittet av Studentombudets podd kommer vi att prata om handledarens och examinatorns roll, för många av oss möter förr eller senare examensarbetet. Vilka regler finns det vid handledningen och kan man byta sin handledare? Vad händer om handledarens och examinatorn inte har samma uppfattning om uppsatsen kvalité och därmed betyg? Petra Holst, studentombud, och Jesper Sjöström Strobel, ordförande för Lunds Naturvetarkår  kommer att hjälpa er att reda ut dess frågor.

Vilka fyra myter spräcks i dagens avsnitt?
* Handledaren kan bara avråda studenten från att lägga fram uppsatsen, inte hindra den
* Studenten har rätt att byta handledare om inte särskilda skäl talar emot
* Det är endast examinatorn som kan bedöma uppsatsen och därmed sätta betyget
* Studenten har rätt till fortsatt handledning, inom rimliga gränser, om inget annat föreskrivs i kursplanen

Lyssna på Radio AF:  http://www.radioaf.se/poddar/handledarens-och-examinatorns-roll-med-lunds-naturvetarkar/
iTunes: Studentombudets podd

Summering:
* En rak  kommunikation mellan handledare och examinator i kombination med tydlig information till studenterna är avgörande för ett bra examensarbete.
* Tydlighet hamnar i fokus och studenten, handledaren och examinatorn ska alla vara medvetna om vilka kriterier som bör uppnås och vilka roller de har i förfarandet.
* Dock är det den utsedda examinatorn som står för det slutliga beslutet av ett betyg. Detta är något studenten bör ha i åtanke vid framläggning.
* Till studenten, hänvisa alltid till rättighetslistan eller kursplanen och kontakta alltid kåren vid frågor eller funderingar.

Läs mer om examinationstillfällena på:
http://studentombudet.se/handledaren-och-examinatorns-bedomning/
http://studentombudet.se/fortsatt-handledning/
http://studentombudet.se/handledarens-och-examinatorns-bedomning/
http://studentombudet.se/byte-av-handledare/

Läs även:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för 2013/2014
Rättighetslistan för Lunds universitets studenter11224472_378402412358167_7181667095676586626_nI det femte avsnittet av Studentombudets podd kommer vi att prata om handledarens och examinatorns roll, för många av oss möter förr eller senare examensarbetet. Vilka regler finns det vid handledningen och kan man byta sin handledare? Vad händer om handledarens och examinatorn inte har samma uppfattning om uppsatsen kvalité och därmed betyg? Petra Holst, studentombud, och Jesper Sjöström Strobel, ordförande för Lunds Naturvetarkår kommer att hjälpa er att reda ut dess frågor.

Vilka fyra myter spräcks i dagens avsnitt?
* Handledaren kan bara avråda studenten från att lägga fram uppsatsen, inte hindra den
* Studenten har rätt att byta handledare om inte särskilda skäl talar emot
* Det är endast examinatorn som kan bedöma uppsatsen och därmed sätta betyg
* Studenten har rätt till fortsatt handledning om inget annat föreskrivs i kursplanen

Lyssna på Radio AF:  http://www.radioaf.se/poddar/handledarens-och-examinatorns-roll-med-lunds-naturvetarkar/
iTunes: Studentombudets podd

Summering:
* En rak  kommunikation mellan handledare och examinator i kombination med tydlig information till studenterna är avgörande för ett bra examensarbete.
* Tydlighet hamnar i fokus och studenten, handledaren och examinatorn ska alla vara medvetna om vilka kriterier som bör uppnås och vilka roller de har i förfarandet.
* Dock är det den utsedda examinatorn som står för det slutliga beslutet av ett betyg. Detta är något studenten bör ha i åtanke vid framläggning.
* Till studenten, hänvisa alltid till rättighetslistan eller kursplanen och kontakta alltid kåren vid frågor eller funderingar.

Läs mer om examinationstillfällena på:
http://studentombudet.se/handledaren-och-examinatorns-bedomning/
http://studentombudet.se/fortsatt-handledning/
http://studentombudet.se/handledarens-och-examinatorns-bedomning/
http://studentombudet.se/byte-av-handledare/

Läs även:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för 2013/2014
Rättighetslistan för Lunds universitets studenter

SSO nätverk 17/2SSO nätverk 17/2

Redan på tisdag är det dags för termins första SSO nätverk. Det har kommit in många frågor om det och självklart ska viSAMcirkeln klargöra vad som gäller. Nätverket är till för alla SSO oavsett om du har hunnit gå grundutbildningen eller ej. Det är ett tillfälle för att diskutera olika frågor och situationer som kan uppkomma i ert arbete. Framförallt är detta en möjlighet för er att träffa SSO från andra delar av universitetet.

Nätverksträffen den 17 feb kl16.30 kommer att beröra den fysiska studiemiljön som även är temat för vårterminen. Vi kommer prata om skyddsronden, förberedelserna och tillvägagångssätten kring den samt ha några små workshops kring detta.

Dag: 17 feb
tid 16.30
Anmälan: http://goo.gl/forms/luFfr6Nc5H

Centrala SSO utbildningen
Det är redan många som har hunnit anmäla sig till den centrala SSO utbildningen. Detta glädjer oss som arrangera den, det finns fortfarande platser så glöm inte att ta med era kollegor eller kanske rent av värva fler SSO till era kårer.

Anmälan till den centrala SSO utbildningen
Dag: 3 mars
Tid: 16.30

Redan på tisdag är det dags för termins första SSO nätverk. Det har kommit in många frågor om det och självklart ska viSAMcirkelnklargöra vad som gäller. Nätverket är till för alla SSO oavsett om du har hunnit gå grundutbildningen eller ej. Det är ett tillfälle för att diskutera olika frågor och situationer som kan uppkomma i ert arbete. Framförallt är detta en möjlighet för er att träffa SSO från andra delar av universitetet.

Nätverksträffen den 17 feb kl16.30 kommer att beröra den fysiska studiemiljön som även är temat för vårterminen. Vi kommer prata om skyddsronden, förberedelserna och tillvägagångssätten kring den samt ha några små workshops kring detta.
Dag: 17 feb
tid 16.30
Anmälan: http://goo.gl/forms/luFfr6Nc5H
Det är redan många som har hunnit anmäla sig till den centrala SSO utbildningen. Detta glädjer oss som arrangera den, det finns fortfarande platser så glöm inte att ta med era kollegor eller kanske rent av värva fler SSO till era kårer.
Anmälan till den centrala SSO utbildningen
Dag: 3 mars
Tid: 16.30

Central SSO utbildning 3marsCentral SSO utbildning 3mars

Då ligger äntligen anmälan uppe för Studerandeskyddsombudens (SSO) centrala utbildning. 

Arbetsmiljöpolicyn 2014-2017

LU Bygg tillsammans med Studenthälsan och Studentombudet arrangerar vårterminens utbildning för gamla som nya SSO i den fysiska och psykosociala studiemiljön. Utbildningen är under en kväll och certifierar studenter för ett arbete med de grundläggande studiemiljöfrågorna.

Datum: 3 Mars
Tid: 16.30 -19.00
Plats: Hörsal 128, St Algatan 4
AnmälanFöranmälan krävs

Anmäl dig på:
www.docs.google.com/SSOutbildning3mars eller per mejl till studentombudet@lus.lu.se

Se nyhetsbrevet till SSO för anmälan till vårens utbildning:
SSO utbildning 3mars

_______________________________________

Kursplan för den centrala SSO utbildningen

Beskrivning
Som studerandeskyddsombud har du en betydelsefull roll i arbetsmiljöarbetet. Med denna kurs ska du få en inblick i riskidentifiering och riskhantering gällande fysiska och psykosociala aspekter av studiemiljön. Du behöver därför bland annat få en introduktion till lagar och föreskrifter men också förstå vilka instanser och personer som är viktiga för dig att ha en dialog med så att ni tillsammans kan bidra till en god studiemiljö.
 
Målgrupp
Studerandeskyddsombud
 
Syfte
Syftet är att du som studerandeskyddsombud ska känna dig stärkt i din roll.
 
Innehåll
– Introduktion till studerandeskyddsombudsrollen
– Viktiga aktörer inom området arbetsmiljö
– förebygga fysiska risker i studiemiljön
– förebygga psykosociala risker i studiemiljön
 
Mål
Efter genomgången kurs…
– har deltagaren förstått vad uppgiften som studerandeskyddsombud består i,
– har deltagaren fått en kort introduktion gällande lagar, föreskrifter och rutiner inom arbetsmiljöområdet,
–  har deltagaren förstått vilka aktörer som är viktiga inom området, dess arbetsuppgifter samt hur de kontaktas,
– kan deltagaren använda metoder och redskap från utbildningen som ett stöd i arbetet att skapa en säker och god arbetsmiljö.
 
Genomförande
Utbildningen består av totalt 2,5 timmes föreläsning och diskussioner.
 
Kursmaterial 
Powerpoint skickas ut till deltagaren efter genomgången kurs. Visst material får deltagaren vid kursstart.
 
Kursansvarig: Jenny Sjöberg, LU Byggnad. Petra Holst, studentombud och Staffan Wester, representant från studenthälsan föreläser samt är med vid planering.

Läs mer om studiemiljön på:

* Studerandeskyddsombud: lu.se/studerandeskyddsombud

* Studie-  och arbetsmiljö: lu.se/studie-och-arbetsmiljo

 Då ligger äntligen anmälan uppe för Studerandeskyddsombudens (SSO) centrala utbildning. Arbetsmiljöpolicyn 2014-2017LU Bygg tillsammans med Studenthälsan och Studentombudet arrangerar vårterminens utbildning för gamla som nya SSO i den fysiska och psykosociala studiemiljön. Utbildningen är under en kväll och certifierar studenter för ett arbete med de grundläggande studiemiljöfrågorna.

Datum: 3 Mars
Tid: 16.30 -19.00
Plats: Hörsal 128, St Algatan 4
AnmälanFöranmälan krävs

Anmäl dig på:
www.docs.google.com/SSOutbildning3mars eller per mejl till studentombudet@lus.lu.se
Se nyhetsbrevet till SSO för anmälan till vårens utbildning:
SSO utbildning 3mars
_________________________________________________

Kursplan för den centrala SSO utbildningen

Beskrivning
Som studerandeskyddsombud har du en betydelsefull roll i arbetsmiljöarbetet. Med denna kurs ska du få en inblick i riskidentifiering och riskhantering gällande fysiska och psykosociala aspekter av studiemiljön. Du behöver därför bland annat få en introduktion till lagar och föreskrifter men också förstå vilka instanser och personer som är viktiga för dig att ha en dialog med så att ni tillsammans kan bidra till en god studiemiljö.

Målgrupp
Studerandeskyddsombud

Syfte
Syftet är att du som studerandeskyddsombud ska känna dig stärkt i din roll.

Innehåll
– Introduktion till studerandeskyddsombudsrollen
– Viktiga aktörer inom området arbetsmiljö
– förebygga fysiska risker i studiemiljön
– förebygga psykosociala risker i studiemiljön

Mål
Efter genomgången kurs…
– har deltagaren förstått vad uppgiften som studerandeskyddsombud består i,
– har deltagaren fått en kort introduktion gällande lagar, föreskrifter och rutiner inom arbetsmiljöområdet,
–  har deltagaren förstått vilka aktörer som är viktiga inom området, dess arbetsuppgifter samt hur de kontaktas,
– kan deltagaren använda metoder och redskap från utbildningen som ett stöd i arbetet att skapa en säker och god arbetsmiljö.

Genomförande
Utbildningen består av totalt 2,5 timmes föreläsning och diskussioner.

Kursmaterial 
Powerpoint skickas ut till deltagaren efter genomgången kurs. Visst material får deltagaren vid kursstart.

Kursansvarig: Jenny Sjöberg, LU Byggnad. Petra Holst, studentombud och Staffan Wester, representant från studenthälsan föreläser samt är med vid planering.

Läs mer om studiemiljön på:

* Studerandeskyddsombud: lu.se/studerandeskyddsombud

* Studie-  och arbetsmiljö: lu.se/studie-och-arbetsmiljo

Studiesocialt nätverk – kursplanenStudiesocialt nätverk – kursplanen

Den 5 november 2014 anordnades det studiesociala nätverket. Temat för dagen var kursplanen men även att uppmärksam ärenden från förgående läsår.

Träffen inledded med att gå igenom statistiken från förgående läsår vilket kommer att publicerad i Studentombudets ärenderapport. Viktigt att poängtera är att diagrammen och tabellerna endast ska användas som diskussionsunderlag och med det inte står för vad som kan anses som typiska ärenden vid universitetet.

Efter detta synliggjordes några utav ärendena som studentombudet har arbetat med under det gångna läsåret, ärenden som har varit återkommande eller som kårerna bör se över vid respektive fakultet.

Slutligen diskuterades kursplanen och kursplanens upplägg. Det finns en mall på central nivå som föreskiver hur kursplanen ska vara upplagd. Det finns dock en del punkter som man bör ha i åtanke och som måste framgå i kursplanen. Vad man kan säga om kursplanen är att den är en föreskrift enligt 8 kap. I Regeringsformens, det vill säga att reglerna är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet som studenterna.

Följande punkter rekommenderar studentombudet ska diskuteras i en kursplan.

  1. 1. Kursplanens benämning på svenska och engelska
  2. 2. Kursens nivå, grund- eller avancerad
  3. 3. Antal högskolepoäng kursen omfattar
  4. 4. Kursen fördjupning i förhållande till examensförordning för kandidat- magister respektive masterexamen.
  5. 5. Kursens mål
    (hur kursen genomförs, undervisningsformer, arbetsinsatser studenter förväntas att utföra)
  6. 6. Det huvudsakliga innehållet i kursen
  7. 7. Krav på särskild behörighet (förkunskapskrav) och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller vid antagning (särskild behörighet)
  8. 8. Kursens huvudsakliga innehåll
9. Former för bedömning av studenters prestationer

10. Betygsgrader/ betygssystem som ska användas

11. Information om kursen är uppdelad i delkurser och poäng de omfattar

12. Regleringen kring frånvaro vid obligatoriska moment


13. Om antalet prov- eller praktiktillfällen eller motsvarande för att bli godkänd är begärt (andra begränsningar).

14. Om komplettering eller plussning är möjlig.

15. Från vilket datum kursplanen eller ändringarna i dokumentet börjar gälla

16. De övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplaner – Länk

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplane – PdfDen 5 november 2014 anordnades det studiesociala nätverket. Temat för dagen var kursplanen men även att uppmärksam ärenden från förgående läsår.

Träffen inledded med att gå igenom statistiken från förgående läsår vilket kommer att publicerad i Studentombudets ärenderapport. Viktigt att poängtera är att diagrammen och tabellerna endast ska användas som diskussionsunderlag och med det inte står för vad som kan anses som typiska ärenden vid universitetet.

Efter detta synliggjordes några utav ärendena som studentombudet har arbetat med under det gångna läsåret, ärenden som har varit återkommande eller som kårerna bör se över vid respektive fakultet.

Slutligen diskuterades kursplanen och kursplanens upplägg. Det finns en mall på central nivå som föreskiver hur kursplanen ska vara upplagd. Det finns dock en del punkter som man bör ha i åtanke och som måste framgå i kursplanen. Vad man kan säga om kursplanen är att den är en föreskrift enligt 8 kap. I Regeringsformens, det vill säga att reglerna är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet som studenterna.

Följande punkter rekommenderar studentombudet ska diskuteras i en kursplan.

  1. 1. Kursplanens benämning på svenska och engelska
  2. 2. Kursens nivå, grund- eller avancerad
  3. 3. Antal högskolepoäng kursen omfattar
  4. 4. Kursen fördjupning i förhållande till examensförordning för kandidat- magister respektive masterexamen.
  5. 5. Kursens mål
    (hur kursen genomförs, undervisningsformer, arbetsinsatser studenter förväntas att utföra)
  6. 6. Det huvudsakliga innehållet i kursen
  7. 7. Krav på särskild behörighet (förkunskapskrav) och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller vid antagning (särskild behörighet)
  8. 8. Kursens huvudsakliga innehåll
9. Former för bedömning av studenters prestationer

10. Betygsgrader/ betygssystem som ska användas

11. Information om kursen är uppdelad i delkurser och poäng de omfattar

12. Regleringen kring frånvaro vid obligatoriska moment


13. Om antalet prov- eller praktiktillfällen eller motsvarande för att bli godkänd är begärt (andra begränsningar).

14. Om komplettering eller plussning är möjlig.

15. Från vilket datum kursplanen eller ändringarna i dokumentet börjar gälla

16. De övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplaner – Länk

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplane – Pdf

Policy vid novischerietPolicy vid novischeriet

Under förra veckan träffades Novischnätverket för att diskutera policyer, vilka policys bör man ha och hur bör de utformas och följas upp?

En policy är ett ramverk med riktlinjer och principer för att kunna styra beslut och uppnå önskade mål. Det är rekommendationer på vad man ska göra vilket kan utforma sig i både ordningsregler och i checklistor. En policy kan med detta både vara specifik för ett vist område men även övergripande för verksamheten och syftar i att skapa ett proaktivt arbete. Exempel på policyer i samband med novischeriet kan vara:

Policy för kontakt med media
Policy för användning av sociala nätverk
Bild- & filmpolicy
KommunikationspolicySäkerhetspolicy
Arbetsmiljöpolicy
Jämställdhetspolicy
Policy för rån, hot och våld
Checklista för riskbedömning
Krishanteringspolicy
Alkohol- & drogpolicy

Policy för novischfrid
Policy för fadderns ansvar/roll
Policy för novischens ansvar

Policy för sociala aktiviteter
Kvalitetspolicy
Introduktionspolicy
Policy för ledarskap

Genom att ha ett begränsat antal policys gör man det lättare för medlemmarna ute i verksamheten att uppmärksamma och implementera dem. Hur många policys man har kan både beror på verksamhetens storlek och tidigare historia men att inte ha fler än sju stycken kan anses vara en tumregel för att man ska hinna arbeta igenom alla under novischeriet.

Rekommenderat är att ha en policysamling, en försättssida som radar upp de policyer som finns. Att även samla alla i en bok eller på en webbsida ger även en god översyn. Ett sätt att styrka att alla tagit del av policyerna är att låta de berörda skiva under ett kontrakt som bekräftar att man tagit del av materialet. Slutligen är det alltid bra att ha en handlingsplan bifogad till policyn för att den ansvariga enkelt kan följa upp det som skett och sträva efter de utsatt målen.

När en policy skrivs är det viktigt att den hålls kort vilket förutsätter att den är konkret och enkel så att alla kan ta till sig den. För att kunna hålla policyn kort så ska man undvika att upprepa sig och även inte skiva ner självklarheter. Den ska med detta tala om vad som “ska göras” istället för ”vad som är viktigt” vilket gör policyn mer konkret. Exempelvis; vad gör man om någon blir extremt berusad, skadar sig eller lägger upp opassande bilder på facebook?

Workshop
Denna övning kan användas i samband med att policyn behöver utvärderas eller revideras. Man kopierar ut de policys som finns i verksamheten, ber deltagarna sätta sig i par och ger dem en överstrykningspenna samt en färgglad penna. De får sedan 5min på sig att stryka över och fylla i det som de anser är bra, mindre bra samt behöver ändras eller tilläggas i policyn. De ska ställa frågor, göra antagande och ge eventuella förslag på texten.

Tips & kommentarer
Är policyerna enhetliga och konsekventa?
Behövs en checklista?
Framgår det till vem policyn riktar sig till?
Är det tydligt vem som ansvarig?
Framgår det vad man “ska göra” för att uppnå målet?
Är policyn kort & tydligt?

Under förra veckan träffades Novischnätverket för att diskutera policyer, vilka policys bör man ha och hur bör de utformas och följas upp?

En policy är ett ramverk med riktlinjer och principer för att kunna styra beslut och uppnå önskade mål. Det är rekommendationer på vad man ska göra vilket kan utforma sig i både ordningsregler och i checklistor. En policy kan med detta både vara specifik för ett vist område men även övergripande för verksamheten och syftar i att skapa ett proaktivt arbete. Exempel på policyer i samband med novischeriet kan vara:

Policy för kontakt med media
Policy för användning av sociala nätverk
Bild- & filmpolicy
KommunikationspolicySäkerhetspolicy
Arbetsmiljöpolicy
Jämställdhetspolicy
Policy för rån, hot och våld
Checklista för riskbedömning
Krishanteringspolicy
Alkohol- & drogpolicy

Policy för novischfrid
Policy för fadderns ansvar/roll
Policy för novischens ansvar

Policy för sociala aktiviteter
Kvalitetspolicy
Introduktionspolicy
Policy för ledarskap

Genom att ha ett begränsat antal policys gör man det lättare för medlemmarna ute i verksamheten att uppmärksamma och implementera dem. Hur många policys man har kan både beror på verksamhetens storlek och tidigare historia men att inte ha fler än sju stycken kan anses vara en tumregel för att man ska hinna arbeta igenom alla under novischeriet.

Rekommenderat är att ha en policysamling, en försättssida som radar upp de policyer som finns. Att även samla alla i en bok eller på en webbsida ger även en god översyn. Ett sätt att styrka att alla tagit del av policyerna är att låta de berörda skiva under ett kontrakt som bekräftar att man tagit del av materialet. Slutligen är det alltid bra att ha en handlingsplan bifogad till policyn för att den ansvariga enkelt kan följa upp det som skett och sträva efter de utsatt målen.

När en policy skrivs är det viktigt att den hålls kort vilket förutsätter att den är konkret och enkel så att alla kan ta till sig den. För att kunna hålla policyn kort så ska man undvika att upprepa sig och även inte skiva ner självklarheter. Den ska med detta tala om vad som “ska göras” istället för ”vad som är viktigt” vilket gör policyn mer konkret. Exempelvis; vad gör man om någon blir extremt berusad, skadar sig eller lägger upp opassande bilder på facebook?

Workshop
Denna övning kan användas i samband med att policyn behöver utvärderas eller revideras. Man kopierar ut de policys som finns i verksamheten, ber deltagarna sätta sig i par och ger dem en överstrykningspenna samt en färgglad penna. De får sedan 5min på sig att stryka över och fylla i det som de anser är bra, mindre bra samt behöver ändras eller tilläggas i policyn. De ska ställa frågor, göra antagande och ge eventuella förslag på texten.

Tips & kommentarer
Är policyerna enhetliga och konsekventa?
Behövs en checklista?
Framgår det till vem policyn riktar sig till?
Är det tydligt vem som ansvarig?
Framgår det vad man “ska göra” för att uppnå målet?
Är policyn kort & tydligt?