Byte av examinatorNomination of another examiner

Visste du att om man har genomgått två prov på en och samma kurs utan att bli godkänd har man rätt till en annan examinator (om inte särskilda krav tala emot det)? Vill man utnyttja denna rätt är det viktigt att man i god tid före examinationen kontaktar ansvarig vid kursen och meddelar att man önskar att byta examinator. Du behöver således inte kontakta examinatorn i fråga. Skulle det vara så att examinatorn och ansvarig för kursen är samma person kan du som student vända dig till prefekten (eller motsvarande) eller en studievägledare för att få hjälp och vägledning.

Läs även:
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 22 §
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44Did you know that a student who has taken two examinations in a course or a part of a course without obtaining a pass grade is entitled to the nomination of another examiner, unless there are special reasons to the contrary? If you want to exercise this right, it is important that you far in advance ahead of the examination, contact the course manager of the course and state that you would like to change examiner. You do not need to contact your former examiner. If the examiner and the person in charge of the course are the same person, students can turn to the head of department (or equivalent) or a study advisor for help and guidance.

Also read:

Higher Education Ordinance (1993:100) 6:§22

Lund University. List of rights, 2013/2014

Muntlig ExaminationMuntlig Examination

Studentombudet fick i förra veckan en fråga angående muntlig examination. Studenterna i en klass var uppdelade i grupper som skulle examineras under en veckas tid, och därmed fick en del studenter mer lästid. Får det vara så?

Som studenterna har påpekat kan det upplevas som orättvist att vissa får mer tid att förbereda sig än andra, samt att det kan förekomma informationsutbyte mellan de som redan har examinerats och de som står på tur. Eftersom muntlig examination tar upp väldigt mycket tid, speciellt med stora grupper är det oundvikligt i många fall att examinationstillfällena infaller på olika dagar. I och med det ställs de höga krav på läraren och rättssäkerheten. En god idé är att läraren, om möjlighet finns, variera sina examinationsfrågor. Detta medför dock att läraren måste kunna påvisa att varje examination har samma svårighetsgrad och bedöms utefter samma kriterier. Därför är det viktigt att tillägga att trots att det är en muntlig examination ska läraren kunna visa vilka betygskriterier denne använder sig av för att på så sätt kunna fastställa rättssäkerheten.

I UKÄ:s ”Rättssäker examination” kan man läsa att behovet av att dokumentera examinationen är en viktig aspekt. Ett alternativ är att vara två lärare närvarande (varav en är examinator) och föra protokoll, för att på så sätt minska risken för godtyckliga bedömningar. Ett annat alternativ är att spela in examinationen, som även underlättar vid en eventuell omprövning av betyg.

Slutligen finns det en del fördelar för studenterna. En viktig fördel är att både student och lärare får direkt återkoppling under examinationstillfället, något som är svårt vid en skriftlig tentamen. En annan fördel är att läraren har möjlighet att ställa följdfrågor vid kortfattade svar, något som igen inte går att uppnå med en skriftlig tentamen.

Läs även:

UKÄ, Rättssäker examination, Rapport 2008:80

Eriksson, Sandra. Utveckling av muntlig examination med fokus på studenters rättssäkerhet – exempel från en ingenjörskurs. Högre utbildning Vol. 4, Nr. 1, 2014, 75-82Studentombudet fick i förra veckan en fråga angående muntlig examination. Studenterna i en klass var uppdelade i grupper som skulle examineras under en veckas tid, och därmed fick en del studenter mer lästid. Får det vara så?

Som studenterna har påpekat kan det upplevas som orättvist att vissa får mer tid att förbereda sig än andra, samt att det kan förekomma informationsutbyte mellan de som redan har examinerats och de som står på tur. Eftersom muntlig examination tar upp väldigt mycket tid, speciellt med stora grupper är det oundvikligt i många fall att examinationstillfällena infaller på olika dagar. I och med det ställs de höga krav på läraren och rättssäkerheten. En god idé är att läraren, om möjlighet finns, variera sina examinationsfrågor. Detta medför dock att läraren måste kunna påvisa att varje examination har samma svårighetsgrad och bedöms utefter samma kriterier. Därför är det viktigt att tillägga att trots att det är en muntlig examination ska läraren kunna visa vilka betygskriterier denne använder sig av för att på så sätt kunna fastställa rättssäkerheten.

I UKÄ:s ”Rättssäker examination” kan man läsa att behovet av att dokumentera examinationen är en viktig aspekt. Ett alternativ är att vara två lärare närvarande (varav en är examinator) och föra protokoll, för att på så sätt minska risken för godtyckliga bedömningar. Ett annat alternativ är att spela in examinationen, som även underlättar vid en eventuell omprövning av betyg.

Slutligen finns det en del fördelar för studenterna. En viktig fördel är att både student och lärare får direkt återkoppling under examinationstillfället, något som är svårt vid en skriftlig tentamen. En annan fördel är att läraren har möjlighet att ställa följdfrågor vid kortfattade svar, något som igen inte går att uppnå med en skriftlig tentamen.

Läs även:

UKÄ, Rättssäker examination, Rapport 2008:80

Eriksson, Sandra. Utveckling av muntlig examination med fokus på studenters rättssäkerhet – exempel från en ingenjörskurs. Högre utbildning Vol. 4, Nr. 1, 2014, 75-82

Rätt vid rättningAbout exam results

Rättighetslistan § 2.2 säger att institutioner på Lunds universitet skyldighet att skyndsamt, dock senast 15 arbetsdagar efter provtillfället, rapportera in ett provresultat i Ladok.

Enligt UKÄ (tidigare Högskoleverket) finns det inga nationella bestämmelser om rättningstider. En utgångspunkt är förvaltningslagens (1986:223) bestämmelse om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. JO (Justitieombudsmannen) har uttalat att en norm om tre veckors rättningstid är ändamålsenlig, vilket går hand i hand med vad Rättighetslistan säger. Vissa mindre förseningar kan självklart alltid förekomma men inträffar det upprepade gånger bör kritik riktas mot institutionen som då förslagsvis bör se över sina rutiner.

Om det ändå skulle vara så att rättningstiden drar ut på tiden är det viktigt att komma ihåg att, i enlighet med Rättighetslistan § 5.7, betyg på prov inte ska lämnas ut senare än två veckor innan omprovstillfället. Detta då man som student ska få tillräckligt med tid för att kunna ladda om och studera inför nästkommande utmaning. Skulle det vara så att rättningstiden överskrider det 15 arbetsdagarna och ett omprovstillfälle redan är inplanerat, rekommenderar studentombudet att ytterligare ett tillfälle erbjuds för omprov, och då självklart inom skälig tid.

Som inom många andra problemsituationer som kan uppstå föreslår studentombudet att studenter vid fördröjda rättningstider håller en nära dialog med ansvarig lärare, så att denne är medveten om vilka konsekvenser som kan tillkomma. Studenter kan bland annat få avslag på ansökan om studiemedel om inte betyget kommer in i tid. Man kan även få svårt att söka till vidare studier om man står inför en kurs eller ett program med behörighetskrav. Således, kan ett sent inrapporterat resultat få ödesdigra konsekvenser som gärna undviks.

Läs även:
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014
UKÄ, Rättssäker examination, Rapport 2008:36About exam results

The List of Rights § 2.2 says that departments at Lund University have an obligation to promptly, and at the latest 15 working days after the examination, enter examination resultsinto Ladok.

According to the Swedish Higher Education Authority there are no national regulations about how long marking can take. One starting point is the provision in the Administrative Procedure

If the marking period do drag on it is important to remember that, in accordance with the List of Rights § 5.7, results should not be disclosed later than two weeks before the re-sit opportunity. Reason being that the student need enough time to reload and study for the next challenge. If the marking period for any reason is exceeding 15 working days and a re-sit date is already scheduled, the student ombudsman recommends that another opportunity is offered for a re-sit, within in reasonable time. Act (1986:223) that issues are to be dealt with as rapidly as possible without jeopardising reliability. The Parliamentary Ombudsman has stated that an appropriate norm for marking examinations would be three weeks, which goes hand in hand with what the List of Rights says. Some minor delays can obviously always occur, but if it occurs repeatedly, criticism should be directed towards the department, which as a suggestion should review their procedures.

Som inom många andra problemsituationer som kan uppstå föreslår studentombudet att studenter vid fördröjda rättningstider håller en nära dialog med ansvarig lärare, så att denne är medveten om vilka konsekvenser som kan tillkomma. Studenter kan bland annat få avslag på ansökan om studiemedel om inte betyget kommer in i tid. Man kan även få svårt att söka till vidare studier om man står inför en kurs eller ett program med behörighetskrav. Således, kan ett sent inrapporterat resultat få ödesdigra konsekvenser som gärna undviks.

As in many other problem situations that may arise, the student ombudsman suggests that students with problems with late exam results maintain a close dialogue with the teacher, so that he or she is aware of any consequences. Students can have issues with getting their student loan approved or facing difficulties with applying to a course or study programme with admission requirements. Thus, examination results that are entered late into Ladok could mean terrible consequences.

Also read:
List of Rights for students at Lund univesity

Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014

UKÄ, Rättssäker examination, Rapport 2008:36