Går det att omtenta en skriftlig inlämningsuppgift?Går det att omtenta en skriftlig inlämningsuppgift?

IMG_0409Olika examinationsformer kan behöva olika regler. Då en inlämningsuppgift kan ha olika syften är en förutsättning att kursen själv kan reglera de givna omständigheterna i kursplanen. En inlämningsuppgift eller hemtentamen är att anses som en examinationsform om den är betygsgrundande. Exempelvis ska studenterna kunna erbjudas minst fem tillfällen för att kunna genomgå ett prov om de inte tidigare har blivit godkända. Därmed ska även studenterna vid en inlämningsuppgift kunna erbjudas både ett omprov- och ett uppsamlingstillfälle.

Då inlämningsuppgifter har olika syften kan en student inte förvänta sig att en uppgift ska bli rättad inom skälig tid om den lämnats in efter ett utsatt inlämningsdatum. Det är därför viktigt att det tydligt framgår vad som gäller vid en sen inlämning. Kommer uppgiften bli rättad vid ett nytt inlämningstillfälle (omprov) eller måste uppgiften göras om efter de rådanade omständigheterna? Det ska även tydligt framgå om hur och om betyget kommer att påverkas. Detta kan både vara ett bättre sätt för kursen att utnyttja sina resurser men ger också studenterna information om när de kan förvänta sig ett svar på examinationsuppgiften. Ett exempel på resursutnyttjande är om inlämningsuppgiften är en del av ett moment som exempelvis ska användas till ett anslutande seminarium. Ett andra tillfälle ger då en möjlighet för läraren att samla ihop en ny grupp studenter som sedan kan avsluta det kommande seminariet tillsammans.

Om inlämningsuppgiften är att tolka enligt högskoleförordningen (Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 21 §) som ett prov bör en begränsning av antal inlämningstillfällen motiveras likaså ska det även anges i kursplanen. Ett sänkt betyg eller poängavdrag bör dock inte vara en lösning på en sen inlämning. Att studenter inte lämnar in uppgifter i tid sker av olika anledningar och konsekvenserna av en sen inlämning ska tydligt framgå i kursplanen. Detta kan regleras likt ett obligatoriskt moment, vid frånvaro som sker på grund av olycksfall, sjukdom eller liknade händelse bör det finnas möjlighet till komplettering eller en alternativ tidpunkt. Repressalier och andra åtgärder som kan tänkas vidtas vid en sen inlämning ska därför tydligt framgå i kursplanen.

Läs även:
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. Tryckeri. Stockholm, 2008,, s.25
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 21§
HSV. Kompletteringsförfarandet ska anges i kursplan. Beslut 2009-02-11. Reg.nr 31-4806-08, s.3
Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 4 § 2 st.
Proposition 1992/93:1. Om universitet och högskolor – frihet för kvalitet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, s.43-44.
HSV. Begränsningar av antalet prov- och praktiktillfällen. Tillsyns-PM. Beslut 2011-12-21. Reg.nr 31-157511, s.4
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 4.1 – 4.2IMG_0409Olika examinationsformer kan behöva olika regler. Då en inlämningsuppgift kan ha olika syften är en förutsättning att kursen själv kan reglera de givna omständigheterna i kursplanen. En inlämningsuppgift eller hemtentamen är att anses som en examinationsform om den är betygsgrundande. Exempelvis ska studenterna kunna erbjudas minst fem tillfällen för att kunna genomgå ett prov om de inte tidigare har blivit godkända. Därmed ska även studenterna vid en inlämningsuppgift kunna erbjudas både ett omprov- och ett uppsamlingstillfälle.

Då inlämningsuppgifter har olika syften kan en student inte förvänta sig att en uppgift ska bli rättad inom skälig tid om den lämnats in efter ett utsatt inlämningsdatum. Det är därför viktigt att det tydligt framgår vad som gäller vid en sen inlämning. Kommer uppgiften bli rättad vid ett nytt inlämningstillfälle (omprov) eller måste uppgiften göras om efter de rådanade omständigheterna? Det ska även tydligt framgå om hur och om betyget kommer att påverkas. Detta kan både vara ett bättre sätt för kursen att utnyttja sina resurser men ger också studenterna information om när de kan förvänta sig ett svar på examinationsuppgiften. Ett exempel på resursutnyttjande är om inlämningsuppgiften är en del av ett moment som exempelvis ska användas till ett anslutande seminarium. Ett andra tillfälle ger då en möjlighet för läraren att samla ihop en ny grupp studenter som sedan kan avsluta det kommande seminariet tillsammans.

Om inlämningsuppgiften är att tolka enligt högskoleförordningen (Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 21 §) som ett prov bör en begränsning av antal inlämningstillfällen motiveras likaså ska det även anges i kursplanen. Ett sänkt betyg eller poängavdrag bör dock inte vara en lösning på en sen inlämning. Att studenter inte lämnar in uppgifter i tid sker av olika anledningar och konsekvenserna av en sen inlämning ska tydligt framgå i kursplanen. Detta kan regleras likt ett obligatoriskt moment, vid frånvaro som sker på grund av olycksfall, sjukdom eller liknade händelse bör det finnas möjlighet till komplettering eller en alternativ tidpunkt. Repressalier och andra åtgärder som kan tänkas vidtas vid en sen inlämning ska därför tydligt framgå i kursplanen.

Läs även:
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. Tryckeri. Stockholm, 2008,, s.25
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 21§ 
HSV. Kompletteringsförfarandet ska anges i kursplan. Beslut 2009-02-11. Reg.nr 31-4806-08, s.3 
Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 4 § 2 st.
Proposition 1992/93:1. Om universitet och högskolor – frihet för kvalitet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, s.43-44.
HSV. Begränsningar av antalet prov- och praktiktillfällen. Tillsyns-PM. Beslut 2011-12-21. Reg.nr 31-157511, s.4 
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 4.1 – 4.2

UppsamlingsprovUppsamlingsprov

IMG_1752Vid den ordinarie terminen har studenten rätt till att delta vid det ordinarie provet och därefter ett omprov som ligger i nära anslutning. Därefter bör det även finnas ett uppsamlingstillfälle, detta tillfälle är normalt placerat innan höstterminens start. Vissa undantag kan dock förekomma om kursen exempelvis skulle ges nästkommande termin och uppsamlingsprovet då kan sammanfalla med att det ordinarie tillfället. Avsaknad av ett uppsamlingsprov kan riskera att förlänga studenternas studier vilket kan påverka möjligheter till att få studiebidrag, söka arbete eller uppfylla förkunskapskrav. Det är därför viktigt att inför varje termin se över hur provtillfällena är förlagda för att förhindra sena tillägg och förändringar. Det borde därför vara i institutionens intresse att ha ett inplanerat uppsamlingsprov innan höstterminens start.

 

HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. Tryckeri. Stockholm, 2008, 72f
jfr. HSV. Rättssäker examination. 1998:39 R. Printgraf: Stockholm, 1999, s.58f & 79
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44IMG_1752Vid den ordinarie terminen har studenten rätt till att delta vid det ordinarie provet och därefter ett omprov som ligger i nära anslutning. Därefter bör det även finnas ett uppsamlingstillfälle, detta tillfälle är normalt placerat innan höstterminens start. Vissa undantag kan dock förekomma om kursen exempelvis skulle ges nästkommande termin och uppsamlingsprovet då kan sammanfalla med att det ordinarie tillfället. Avsaknad av ett uppsamlingsprov kan riskera att förlänga studenternas studier vilket kan påverka möjligheter till att få studiebidrag, söka arbete eller uppfylla förkunskapskrav. Det är därför viktigt att inför varje termin se över hur provtillfällena är förlagda för att förhindra sena tillägg och förändringar. Det borde därför vara i institutionens intresse att ha ett inplanerat uppsamlingsprov innan höstterminens start.

 

HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. Tryckeri. Stockholm, 2008, 72f
jfr. HSV. Rättssäker examination. 1998:39 R. Printgraf: Stockholm, 1999, s.58f & 79
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44

 

Placering av omprov Placering av omprov

15-26-resultsGällande hur och när proven förläggs är en fråga som institutionen bör samråda med studentrepresentanter eller kår om för att finna en passande lösning. I vissa ärenden har det framkommit att studenter inte fått veta vilket datum omprovet kommer att hållas förrän sent in i terminen. I vissa fall har informationen inte getts ut förrän efter att studenterna har skrivet det ordinarie provet. Enligt rättighetslistan § 3.5 ska tider för prov och omprov finnas tillgängliga en månad innan kursstart. I ett ärende som varit uppe hos före detta Högskoleverket HSV ( numera Universitetskanslersämbetet (UKÄ)) sedan. 1 januari 2013 påpekades det dock att studenterna ska få information senast vid det ordinarie provtillfället gällande när omprovet kommer att placeras. Frågan om att lägga upp datum för prov i god tid är att ses som en del av universitetets serviceskyldighet, detta för att ge studenterna möjlighet till en god planering och framförhållning (Förvaltningslagen (1986:223) 7 §). Skulle prov och omprov inte läggas in i schemat i tid, efter universitetets interna riktlinjer, är det viktigt att den berörda institutionen ser över sina rutiner och tar fram åtgärder för att underlätta studenternas planering.

Det har förekommit ärenden där rättningstiden tagit mer än 15 arbetsdagar vilket har gett studenterna mindre än två veckor på sig att studera inför omprovet. Skulle frågan om att flytta omprovet komma upp så bör detta undvikas ifall det inte råder särskilda skäl för det. I dessa fall rekommenderar studentombudet att ytterligare ett tillfälle för omprov sätts in utöver det befintliga. Detta då studenters förutsättningar och planering ser olika ut, ytterligare ett tillfälle skulle då kunna öka sannolikheten för fler studenter ska kunna närvara

Läs även.
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 8
Förvaltningslagen (1986:223) 7 §
HSV. Omtentamen i kognitionspsykologi. Beslut 2005-09-27. Reg.nr 31-1879-05, s.415-26-resultsGällande hur och när proven förläggs är en fråga som institutionen bör samråda med studentrepresentanter eller kår om för att finna en passande lösning. I vissa ärenden har det framkommit att studenter inte fått veta vilket datum omprovet kommer att hållas förrän sent in i terminen. I vissa fall har informationen inte getts ut förrän efter att studenterna har skrivet det ordinarie provet. Enligt rättighetslistan § 3.5 ska tider för prov och omprov finnas tillgängliga en månad innan kursstart. I ett ärende som varit uppe hos före detta Högskoleverket HSV ( numera Universitetskanslersämbetet (UKÄ)) sedan. 1 januari 2013 påpekades det dock att studenterna ska få information senast vid det ordinarie provtillfället gällande när omprovet kommer att placeras. Frågan om att lägga upp datum för prov i god tid är att ses som en del av universitetets serviceskyldighet, detta för att ge studenterna möjlighet till en god planering och framförhållning (Förvaltningslagen (1986:223) 7 §). Skulle prov och omprov inte läggas in i schemat i tid, efter universitetets interna riktlinjer, är det viktigt att den berörda institutionen ser över sina rutiner och tar fram åtgärder för att underlätta studenternas planering.

Det har förekommit ärenden där rättningstiden tagit mer än 15 arbetsdagar vilket har gett studenterna mindre än två veckor på sig att studera inför omprovet. Skulle frågan om att flytta omprovet komma upp så bör detta undvikas ifall det inte råder särskilda skäl för det. I dessa fall rekommenderar studentombudet att ytterligare ett tillfälle för omprov sätts in utöver det befintliga. Detta då studenters förutsättningar och planering ser olika ut, ytterligare ett tillfälle skulle då kunna öka sannolikheten för fler studenter ska kunna närvara

Läs även.
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 8
Förvaltningslagen (1986:223) 7 §
HSV. Omtentamen i kognitionspsykologi. Beslut 2005-09-27. Reg.nr 31-1879-05, s.4

Tillgänglighet av datumet för provtillfälletTillgänglighet av datumet för provtillfället

images (2)Vilka skyldigheter har kursen eller utbildningen gällande att lägga ut datumet för provet och omprovet i god tid? Datumen för provtillfällena ska finnas utsatta i schemat som ska vara tillgängligt en månad innan kursstart. Att sätta upp tider för prov i efterhand kan vara till nackdel för studenterna som kan uppleva stress då det kan krocka med andra moment inom och utanför utbildningen. Huvudregeln är att ett omprov inte får placeras tidigare än två veckor efter att studenterna har fått sitt betyg tilldelat. Det bör dock heller inte placeras senare än två månader efter att resultatet har getts ut. Självklart får de kursansvariga ta hänsyn till kringliggande faktor så som att det inte är möjligt att förlägga ett omprov inom två månader då terminen närmar sig sitt slut. Omprovet bör då placeras i början av den nästkommande terminen. Rättighetslistan förtydligar här att det vid varje kurs ska finnas ett ordinarie prov, ett omprov samt ett uppsamlingstillfälle.

 

Se även:
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 3.5  och  § 5-5.1
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. Tryckeri. Stockholm, 2008, s.53f och s.72f
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 14-15§§images (2)Vilka skyldigheter har kursen eller utbildningen gällande att lägga ut datumet för provet och omprovet i god tid? Datumen för provtillfällena ska finnas utsatta i schemat som ska vara tillgängligt en månad innan kursstart. Att sätta upp tider för prov i efterhand kan vara till nackdel för studenterna som kan uppleva stress då det kan krocka med andra moment inom och utanför utbildningen. Huvudregeln är att ett omprov inte får placeras tidigare än två veckor efter att studenterna har fått sitt betyg tilldelat. Det bör dock heller inte placeras senare än två månader efter att resultatet har getts ut. Självklart får de kursansvariga ta hänsyn till kringliggande faktor så som att det inte är möjligt att förlägga ett omprov inom två månader då terminen närmar sig sitt slut. Omprovet bör då placeras i början av den nästkommande terminen. Rättighetslistan förtydligar här att det vid varje kurs ska finnas ett ordinarie prov, ett omprov samt ett uppsamlingstillfälle.

 

Se även:
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 3.5  och  § 5-5.1
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. Tryckeri. Stockholm, 2008, s.53f och s.72f
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 14-15§§