Kursvärdering och kursutvärderingKursvärdering och kursutvärdering

kursutvärderingEnligt Rättighetslistan § 7.1 ska tid avsättas på kursschemat för att studenterna ska kunna genomföra kursvärderingen. Kursvärderingen sker i regel i slutet av en kurs eller delkurs där studenterna får möjlighet att svara på frågor om hur de upplevt de olika momenten. I samband med detta har studenterna rätt till att vara anonyma och Rättighetslistan § 7 påtalar vikten av att både studenternas och personalens integritet beaktas. När kursvärderingen är genomförd sammanställs den, detta dokument kallas då kursutvärdering och blir ett tillgängligt resultat. Materialet kan bland annat användas för att förbättra kursen till kommande terminer men kan även bli ett redskap för studenterna att ta del av.

Kursvärderingen är till för att upprätthålla ett kontinuerligt kvalitetsarbete i kursen och blir studenternas chans till att utöva inflytande på den gångna kursen eller utbildningen. I kursutvärderingen sammanställs resultaten från lärare och studenter tillsammans med de åtgärder eller mål som kursen har lett fram till. Slutligen är det i samråd med studentrepresentanterna som kursvärderingens utformning, innehåll och uppföljning beslutas.

Vissa studenter kan vara mindre benägna av att utvärdera kursen då de inte ser någon egennytta med detta vilket leder till ett lågt deltagande och ett ej variabelt resultat. Studentombudet har sett ärenden där studenterna har förväntat sig en viss pedagogik, att information ska bli given på ett visst sätt eller att litteratur ska vara förankrad efter ett visst mönster under föreläsningarna. Det är viktigt att de ansvariga för kursen inser detta i tid för att förhindra att stress, oroligheter och ryktesspridning uppstår. Vid problem med en kurs eller vid omfattande förändringar av en kurs rekommenderar studentombudet att den kursansvariga använder sig av en kursvärdering som en avstämning, det kan exempelvis vara halvvägs in i en kurs. Detta för att stämma av hur studenterna upplever kursen och dess olika moment.

Kursvärderingen är inte att anses som en kundenkät men bör ändå kunna ta in studenternas anmärkningar. Förbjuds studenterna att förslagsvis namnge lärare finns det sannolikt ett större problem som bör ha utretts under kursens gång. Det är istället viktigt att frågorna och kursvärderingens syfte är tydliga så att kritik kan framföras efter de givna kursmålen. Kursvärderingen får dock innehålla en viss negativ kritik så länge det är att anses som harmlöst.

En kursutvärdering som förmedlas på ett bra sätt utåt visar både betydelsen men också möjligheten till påverkan. Vissa lägger ut kursutvärderingen på hemsidan, andra inleder kursen med en presentation av förgående termins resultat från utvärderingen. Detta för att studenterna ska förstå att de kan påverka kursen men även att deras röst kan beröra framtida kurser som de kan komma att läsa vid universitetet.

Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44
Högskolelagen (1992:1434) 1 kap 4§ & 4a§
Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap 14§ 
HSV. Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. 2004:23 R. Falköping: Elanders Gummessons AB, 2004kursutvärderingEnligt Rättighetslistan § 7.1 ska tid avsättas på kursschemat för att studenterna ska kunna genomföra kursvärderingen. Kursvärderingen sker i regel i slutet av en kurs eller delkurs där studenterna får möjlighet att svara på frågor om hur de upplevt de olika momenten. I samband med detta har studenterna rätt till att vara anonyma och Rättighetslistan § 7 påtalar vikten av att både studenternas och personalens integritet beaktas. När kursvärderingen är genomförd sammanställs den, detta dokument kallas då kursutvärdering och blir ett tillgängligt resultat. Materialet kan bland annat användas för att förbättra kursen till kommande terminer men kan även bli ett redskap för studenterna att ta del av.

Kursvärderingen är till för att upprätthålla ett kontinuerligt kvalitetsarbete i kursen och blir studenternas chans till att utöva inflytande på den gångna kursen eller utbildningen. I kursutvärderingen sammanställs resultaten från lärare och studenter tillsammans med de åtgärder eller mål som kursen har lett fram till. Slutligen är det i samråd med studentrepresentanterna som kursvärderingens utformning, innehåll och uppföljning beslutas.

Vissa studenter kan vara mindre benägna av att utvärdera kursen då de inte ser någon egennytta med detta vilket leder till ett lågt deltagande och ett ej variabelt resultat. Studentombudet har sett ärenden där studenterna har förväntat sig en viss pedagogik, att information ska bli given på ett visst sätt eller att litteratur ska vara förankrad efter ett visst mönster under föreläsningarna. Det är viktigt att de ansvariga för kursen inser detta i tid för att förhindra att stress, oroligheter och ryktesspridning uppstår. Vid problem med en kurs eller vid omfattande förändringar av en kurs rekommenderar studentombudet att den kursansvariga använder sig av en kursvärdering som en avstämning, det kan exempelvis vara halvvägs in i en kurs. Detta för att stämma av hur studenterna upplever kursen och dess olika moment.

Kursvärderingen är inte att anses som en kundenkät men bör ändå kunna ta in studenternas anmärkningar. Förbjuds studenterna att förslagsvis namnge lärare finns det sannolikt ett större problem som bör ha utretts under kursens gång. Det är istället viktigt att frågorna och kursvärderingens syfte är tydliga så att kritik kan framföras efter de givna kursmålen. Kursvärderingen får dock innehålla en viss negativ kritik så länge det är att anses som harmlöst.

En kursutvärdering som förmedlas på ett bra sätt utåt visar både betydelsen men också möjligheten till påverkan. Vissa lägger ut kursutvärderingen på hemsidan, andra inleder kursen med en presentation av förgående termins resultat från utvärderingen. Detta för att studenterna ska förstå att de kan påverka kursen men även att deras röst kan beröra framtida kurser som de kan komma att läsa vid universitetet.

Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44
Högskolelagen (1992:1434) 1 kap 4§ & 4a§ 
Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap 14§ 
HSV. Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. 2004:23 R. Falköping: Elanders Gummessons AB, 2004

 

Kursplan på svenskaKursplan på svenska

Kursplanen är en föreskrift enligt 8 kap. Regeringsformen (1974:152) det vill säga regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitet som studenter. Kursplanen regleras även av Språklagen 10-12 §§ som tar upp att en offentlig verksamhet ska ha sina dokument tillgängliga på svenska. En kursplan som endast går att finna på engelska anses därför inte vara förenligt med språklagens 10 §. Detta utesluter dock inte att en översättning till engelska eller något annat språk kan vara tillgänglig för vissa kurser. Finns det endast en kursplan på engelska så bör studenterna utgå från den för att deras utbildning ska anses rättssäker tills att en på svenska har tagits fram. Tillgängligheten hamnar här i fokus för att både svenska såväl som internationella studenter ska kunna få en god bild av kursen och dess mål.

 

Checklista för kursplanen
• Kursplanens benämning på svenska och engelska
• Kursens mål, nivå och antal högskolepoäng
• Information om kursen är uppdelad i delkurser (e.v poäng som varje delkurs ger)
• Eventuella krav på särskild behörighet (förkunskapskrav)
• Kursens huvudsakliga innehåll (hur kursen genomförs, undervisningsformer, arbetsinsatser studenter förväntas att utföra)
• Formerna för bedömning av studenternas prestationer (examinationsformer)
• Regleringen kring frånvaro vid obligatoriska moment
• Betygsgrader som används
• Från vilket datum kursplanen eller ändringarna i denna börjar gälla
• De övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs
• Möjlighet till komplettering eller plussning
• Eventuella begränsningar i prov- och praktiktillfällen

 

 

Se även:
UKÄ. Tillsynsbesöket vid Försvarshögskolan 2012. Universitetskanslerämbetet, 2013
Lunds universitet, Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplanen, Dnr SU 2012/244
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014
Kursplanen är en föreskrift enligt 8 kap. Regeringsformen (1974:152) det vill säga regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitet som studenter. Kursplanen regleras även av Språklagen 10-12 §§ som tar upp att en offentlig verksamhet ska ha sina dokument tillgängliga på svenska. En kursplan som endast går att finna på engelska anses därför inte vara förenligt med språklagens 10 §. Detta utesluter dock inte att en översättning till engelska eller något annat språk kan vara tillgänglig för vissa kurser. Finns det endast en kursplan på engelska så bör studenterna utgå från den för att deras utbildning ska anses rättssäker tills att en på svenska har tagits fram. Tillgängligheten hamnar här i fokus för att både svenska såväl som internationella studenter ska kunna få en god bild av kursen och dess mål.

Checklista för kursplanen
• Kursplanens benämning på svenska och engelska
• Kursens mål, nivå och antal högskolepoäng
• Information om kursen är uppdelad i delkurser (poäng som varje delkurs ger)
• Eventuella krav på särskild behörighet (förkunskapskrav)
• Kursens huvudsakliga innehåll (hur kursen genomförs, undervisningsformer, arbetsinsatser studenter förväntas att utföra)
• Formerna för bedömning av studenternas prestationer (examinationsformer)
• Regleringen kring frånvaro vid obligatoriska moment
• Betygsgrader som används
• Från vilket datum kursplanen eller ändringarna i denna börjar gälla
• De övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs
• Möjlighet till komplettering eller plussning
• Eventuella begränsningar i prov- och praktiktillfällen

Se även:
UKÄ. Tillsynsbesöket vid Försvarshögskolan 2012. Universitetskanslerämbetet, 2013
Lunds universitet, Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplanen, Dnr SU 2012/244