Obligatoriska momentObligatoriska moment

images (2)Gällande obligatoriska moment så ska det tydligt framgå i kursplanen vad som gäller och vilka undantag det finns om en student skulle missa momentet. Detta då ett obligatoriskt moment är en examinationsform.

Rättighetslistan behandlar regleringen kring obligatoriska moment där det bland annat framgår att det ska finnas en giltig anledning till frånvaro vilket bland annat kan vara förtroendeuppdrag, sjukdom eller olycksfall. Det finns dock lite olika sätt att reglera andra typer av frånvaro, det är dock viktigt att dessa regler tydligt framgår i kursplanen. Ett exempel är de kursplaner där det framgår att studenten exempelvis har möjlighet att komplettera tre missade obligatoriska moment. Skulle studenten missa fler obligatoriska moment så måste särskilda skäl föreligga. Detta beror självklart på typen av det obligatoriska momentet och vilken påverkan den har i kursen.

Det har förekommit fall där studenter som har missat det obligatoriska momentet fortfarande har kunnat göra provet som sammanfaller med momentet. Dock kan studenterna inte få ut sitt betyg i Ladok förrän alla de obligatoriska momenten är avslutande. Detta gäller dock inte alla kurser då de obligatoriska momenten har olika karaktär. Viktigt att ha i åtanke är att obligatoriska moment ser olika ut och vissa är uppbyggda så att momenten påverkar framtida delar i kursen. I vissa fall får studenten därför vänta så att läraren kan samla ihop en ny grupp av studenter som kan genomgå det obligatoriska momentet tillsammans, i annat  fall får studenterna vänta tills det ges vid nästkommande termin.

När det kommer till de obligatoriska moment ska det dock tydligt framgå vad som gäller i kursplanen och inte som ett kompletterade material i ett separat dokument.

 

Läs även:

HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. 2008, s.25
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslist. Dnr SU 2013/44, §§ 4.1 – 4.2
HSV. Anmälan mot Högskolan Kristianstad med anledning av examination på kurs. Beslut 2010-04-07. Reg.nr 31-6009-09
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014images (2)Gällande obligatoriska moment så ska det tydligt framgå i kursplanen vad som gäller och vilka undantag det finns om en student skulle missa momentet. Detta då ett obligatoriskt moment är en examinationsform.

Rättighetslistan behandlar regleringen kring obligatoriska moment där det bland annat framgår att det ska finnas en giltig anledning till frånvaro vilket bland annat kan vara förtroendeuppdrag, sjukdom eller olycksfall. Det finns dock lite olika sätt att reglera andra typer av frånvaro, det är dock viktigt att dessa regler tydligt framgår i kursplanen. Ett exempel är de kursplaner där det framgår att studenten exempelvis har möjlighet att komplettera tre missade obligatoriska moment. Skulle studenten missa fler obligatoriska moment så måste särskilda skäl föreligga. Detta beror självklart på typen av det obligatoriska momentet och vilken påverkan den har i kursen.

Det har förekommit fall där studenter som har missat det obligatoriska momentet fortfarande har kunnat göra provet som sammanfaller med momentet. Dock kan studenterna inte få ut sitt betyg i Ladok förrän alla de obligatoriska momenten är avslutande. Detta gäller dock inte alla kurser då de obligatoriska momenten har olika karaktär. Viktigt att ha i åtanke är att obligatoriska moment ser olika ut och vissa är uppbyggda så att momenten påverkar framtida delar i kursen. I vissa fall får studenten därför vänta så att läraren kan samla ihop en ny grupp av studenter som kan genomgå det obligatoriska momentet tillsammans, i annat  fall får studenterna vänta tills det ges vid nästkommande termin.

När det kommer till de obligatoriska moment ska det dock tydligt framgå vad som gäller i kursplanen och inte som ett kompletterade material i ett separat dokument.

 

Läs även:

HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. 2008, s.25
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslist. Dnr SU 2013/44, §§ 4.1 – 4.2
HSV. Anmälan mot Högskolan Kristianstad med anledning av examination på kurs. Beslut 2010-04-07. Reg.nr 31-6009-09
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014

Schema och litteraturlista med Medicinska FöreningenSchema och litteraturlista med Medicinska Föreningen

10917279_366680030197072_6844117280650960011_nI det andra avsnittet av Studentombudets podd diskuterar vi rättigheterna och skyldigheterna kring schemat och litteraturlistans roll i utbildningen.

Petra Holst, studentombud, och Malin Fredén Axelsson, ordförande för Medicinska föreningen och språkrör för Corpus Medicum tar upp schemat och litteraturlistans roll. Vad bör man tänka på när schemat ändrats eller en bok har byts ut i samband vid kursstaren? Vilka nackdelar kan man som student möta och vilka rättigheter och skyldigheter finns för dessa två så betydande dokument i utbildningen?

Lyssna på Radio AF: www.radioaf.se/poddar/schema-och-litteraturlista-med-medicinska-foreningen

 

 

Om inte litteraturlistan eller schemat är tillgängligt eller ändringar har skett:

  1. 1. Sök upp vem som är ansvarig för kursen eller utbildningen
  2. 2. Hänvisa till rättighetslistan och förklarar de rådande omständigheterna
    Ange: kursens kod & namn, datum eller litteratur som gäller.
  3. 3. Skicka förtydligandet till ansvarig med en kopia till prefekt eller motsvarande vid institutionen. Informera gärna kår eller studentombud.

 

 

Läs mer om schemat på:
http://studentombudet.se/forsenat-schema/

Läs mer om litteraturlistan på:
http://studentombudet.se/kurslitteratur/
http://studentombudet.se/kurslitteraturens-kvalite/

Se även:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2015
Rättighetslistan för Lunds universitets studenter10917279_366680030197072_6844117280650960011_nI det andra avsnittet av Studentombudets podd diskuterar vi rättigheterna och skyldigheterna kring schemat och litteraturlistans roll i utbildningen.

Petra Holst, studentombud, och Malin Fredén Axelsson, ordförande för Medicinska föreningen och språkrör för Corpus Medicum tar upp schemat och litteraturlistans roll. Vad bör man tänka på när schemat ändrats eller en bok har byts ut i samband vid kursstaren? Vilka nackdelar kan man som student möta och vilka rättigheter och skyldigheter finns för dessa två så betydande dokument i utbildningen?

Lyssna på Radio AF: www.radioaf.se/poddar/schema-och-litteraturlista-med-medicinska-foreningen

 

 

Om inte litteraturlistan eller schemat är tillgängligt eller ändringar har skett:

  1. 1. Sök upp vem som är ansvarig för kursen eller utbildningen
  2. 2. Hänvisa till rättighetslistan och förklarar de rådande omständigheterna
    Ange: kursens kod & namn, datum eller litteratur som gäller.
  3. 3. Skicka förtydligandet till ansvarig med en kopia till prefekt eller motsvarande vid institutionen. Informera gärna kår eller studentombud.

 

Läs mer om schemat på:
http://studentombudet.se/forsenat-schema/

Läs mer om litteraturlistan på:
http://studentombudet.se/kurslitteratur/
http://studentombudet.se/kurslitteraturens-kvalite/

Se även:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2015
Rättighetslistan för Lunds universitets studenter

Försenat schemaFörsenat schema

Exam_Timetable-central image

Likt litteraturlistan är det viktigt att schemat kommer ut i god tid före kursstart. Begreppet ”kursstart” i rättighetslistans § 3.5 tolkas som kursen i sin helhet och inte de enskilda delkurserna. Studenterna ska med detta få kursschemat för hela kursen
senast en månad innan kursstart. En god framförhållning förhindrar att besvärliga studiesituationer uppstår.

Det är viktigt att förstå vilka nackdelar ett försenat schema samt ändringar under terminen kan medföra. Det kan exempelvis vara studenter med barn, studenter som läser dubbelt eller har ett arbete vid sidan om studierna som hamnar i en besvärlig situation. Det är inte ovanligt att studenter under vissa perioder kompletterar en gammal kurs parallellt och som inte får ihop sina studier vid schemaändringar. Det handlar om att studenterna ska kunna planera sina studier i god tid och med detta ska ha tillgång till den information som behövs. Därför ska schemaändringar undvikas, skulle det trots allt behövas ska det snabbt och tydligt informeras om för att förhindra oroligheter och ryktesspridning. En tydlig kommunikation utåt blir därför en avgörande faktor.

 

Läs även:
HSV. Vad är kvalitet i distansutbildning? utvärdering av lärarutbildningen på distans. Rapport 2007:41 R. 
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 3 §
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 3.5 och 3.7 Exam_Timetable-central imageLikt litteraturlistan är det viktigt att schemat kommer ut i god tid före kursstart. Begreppet ”kursstart” i rättighetslistans § 3.5 tolkas som kursen i sin helhet och inte de enskilda delkurserna. Studenterna ska med detta få kursschemat för hela kursen
senast en månad innan kursstart. En god framförhållning förhindrar att besvärliga studiesituationer uppstår.

Det är viktigt att förstå vilka nackdelar ett försenat schema samt ändringar under terminen kan medföra. Det kan exempelvis vara studenter med barn, studenter som läser dubbelt eller har ett arbete vid sidan om studierna som hamnar i en besvärlig situation. Det är inte ovanligt att studenter under vissa perioder kompletterar en gammal kurs parallellt och som inte får ihop sina studier vid schemaändringar. Det handlar om att studenterna ska kunna planera sina studier i god tid och med detta ska ha tillgång till den information som behövs. Därför ska schemaändringar undvikas, skulle det trots allt behövas ska det snabbt och tydligt informeras om för att förhindra oroligheter och ryktesspridning. En tydlig kommunikation utåt blir därför en avgörande faktor.

 

Läs även:
HSV. Vad är kvalitet i distansutbildning? utvärdering av lärarutbildningen på distans. Rapport 2007:41 R. 
Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 3 §
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 3.5 och 3.7 

Kurslitteraturens kvalitéKurslitteraturens kvalité

Stack of DocumentsInför kursstarten är det viktigt att ansvarig lärare ser över kvalitén på det material som delas ut i form av artiklar, kompendium och andra texter. För studenter med lässvårigheter kan datorprogrammen för uppläsning inte bearbeta material med markeringar, kladd och andra otydliga markeringar. Detta försvårar studenternas möjlighet att kunna ta till sig informationen. Att endast dela ut materialet i pappersform gör det även svårt för dem att ta till sig informationen, studenternas inläsning av materialet försvåras även när det har kopierats upp ett flertal gånger. Att källan tydligt framgår i materialet blir avgörande för att studenterna ska kunna ta del av det digitalt. Vid planeringen inför kursstarten är det aldrig fel att se över text- och teckensnitt, radavstånd, färger, bilder, bakgrunder och pappersval inför kursstarten. Detta gör materialet mer tillgängligt för alla studenter.

Se även:
Gustafsson, Åsa. 10 tips för tillgänglighet. Sveriges Förenade Studentkårer, 2013
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för 2013/2014
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44Stack of DocumentsInför kursstarten är det viktigt att ansvarig lärare ser över kvalitén på det material som delas ut i form av artiklar, kompendium och andra texter. För studenter med lässvårigheter kan datorprogrammen för uppläsning inte bearbeta material med markeringar, kladd och andra otydliga markeringar. Detta försvårar studenternas möjlighet att kunna ta till sig informationen. Att endast dela ut materialet i pappersform gör det även svårt för dem att ta till sig informationen, studenternas inläsning av materialet försvåras även när det har kopierats upp ett flertal gånger. Att källan tydligt framgår i materialet blir avgörande för att studenterna ska kunna ta del av det digitalt. Vid planeringen inför kursstarten är det aldrig fel att se över text- och teckensnitt, radavstånd, färger, bilder, bakgrunder och pappersval inför kursstarten. Detta gör materialet mer tillgängligt för alla studenter.

Se även:
Gustafsson, Åsa. 10 tips för tillgänglighet. Sveriges Förenade Studentkårer, 2013
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för 2013/2014
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44

Kurslitteratur Kurslitteratur

EducationTraining_Landing_Image_0Sedan januari 2011 finns det inte längre något krav i högskoleförordningen på att kurslitteraturen ska anges i kursplanen. Det är dock rekommenderat att behandla litteraturlistan likt en kursplan så att ändringar sker i god tid före kursstart. Att ändra litteraturlistan vid kursstarten samt under terminen kan få nackdelar för många studenter och bör endast ske om särskilda skäl föreligger. Rättighetslistan föreskriver i § 3.5 att kurslitteratur i största möjliga mån ska finnas tillgängligt åtta veckor före kursstart. På så vis hinner studenterna jämföra priser utan stress men även bläddra igenom litteraturen innan kursstart. En korrekt litteraturlista i tid förhindrar även att studenter behöver bli belastad med onödiga kostnader.

För studenter som behöver få litteraturen inläst är det är det av ytterst stor vikt att de får ta del av litteraturlistan i tid. Myndigheten för tillgängliga Medier (MTM) tar normalt åtta till tio veckor på sig att läsa in litteraturen. Det är även värt att förtydliga vikten av att artiklar, kompendium och annat relevant material för kursen ska finns med i litteraturlistan så att studenterna kan ta del av allt och på så vis förbereda sig på bästa sätt inför kursen.

Den obligatoriska och rekommenderade litteraturen ska vara lätt att låna, köpa eller komma åt på nätet. Med detta är det värt att poängtera att det tydligt ska framgå om litteraturen avser vara obligatorisk eller rekommenderad. Ett exempel är när studenterna upplever att litteraturen känns alltför omfattande i proportion till kursens storlek, vilket bland annat handlar om hur många poäng kursen är värd och hur länge kursen ges. Ärenden har uppkommit då studenterna upplever att all litteratur inte hinner behandlas under kursen, studenterna känner på så vis att de lägger ut pengar på fler böcker än vad som verkar vara nödvändigt för att uppnå kursmålen. I dessa fall är det viktigt att det tydligt framgår om det är obligatorisk eller rekommenderad litteratur. Det är dock värt att poängtera att all litteratur vid en examination inte nödvändigtvis behöver ingå. Dock krävs det en tydlighet för att upprätthålla rättssäkerheten och därmed rekommenderas tydliga betygskriterier och kursmål. Med tydlighet i fokus och ett tillgängligt material ökar rättssäkerheten.

Se även:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för 2013/2014
HSV. Tillsynsbesöket vid Linköpings universitet 2012. Rapport 2013:5. Universitetskanslersämbetet.
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 3.6
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. EducationTraining_Landing_Image_0Sedan januari 2011 finns det inte längre något krav i högskoleförordningen på att kurslitteraturen ska anges i kursplanen. Det är dock rekommenderat att behandla litteraturlistan likt en kursplan så att ändringar sker i god tid före kursstart. Att ändra litteraturlistan vid kursstarten samt under terminen kan få nackdelar för många studenter och bör endast ske om särskilda skäl föreligger. Rättighetslistan föreskriver i § 3.5 att kurslitteratur i största möjliga mån ska finnas tillgängligt åtta veckor före kursstart. På så vis hinner studenterna jämföra priser utan stress men även bläddra igenom litteraturen innan kursstart. En korrekt litteraturlista i tid förhindrar även att studenter behöver bli belastad med onödiga kostnader.

För studenter som behöver få litteraturen inläst är det är det av ytterst stor vikt att de får ta del av litteraturlistan i tid. Myndigheten för tillgängliga Medier (MTM) tar normalt åtta till tio veckor på sig att läsa in litteraturen. Det är även värt att förtydliga vikten av att artiklar, kompendium och annat relevant material för kursen ska finns med i litteraturlistan så att studenterna kan ta del av allt och på så vis förbereda sig på bästa sätt inför kursen.

Den obligatoriska och rekommenderade litteraturen ska vara lätt att låna, köpa eller komma åt på nätet. Med detta är det värt att poängtera att det tydligt ska framgå om litteraturen avser vara obligatorisk eller rekommenderad. Ett exempel är när studenterna upplever att litteraturen känns alltför omfattande i proportion till kursens storlek, vilket bland annat handlar om hur många poäng kursen är värd och hur länge kursen ges. Ärenden har uppkommit då studenterna upplever att all litteratur inte hinner behandlas under kursen, studenterna känner på så vis att de lägger ut pengar på fler böcker än vad som verkar vara nödvändigt för att uppnå kursmålen. I dessa fall är det viktigt att det tydligt framgår om det är obligatorisk eller rekommenderad litteratur. Det är dock värt att poängtera att all litteratur vid en examination inte nödvändigtvis behöver ingå. Dock krävs det en tydlighet för att upprätthålla rättssäkerheten och därmed rekommenderas tydliga betygskriterier och kursmål. Med tydlighet i fokus och ett tillgängligt material ökar rättssäkerheten.

Se även:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för 2013/2014
HSV. Tillsynsbesöket vid Linköpings universitet 2012. Rapport 2013:5. Universitetskanslersämbetet.
Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 3.6
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. 

 

Omprövning med LundaEkonomernaOmprövning med LundaEkonomerna

11071820_353895374808871_8344898727526885250_n

I det första avsnittet av Studentombudets podd diskuterar vi rättigheterna och skyldigheterna kring omprövning av ett betyg.

Petra Holst, studentombud och Felix Bland, vice ordförande för LundaEkonomerna berätta om olika situationer studenter kan ställas inför när de inte anser att provet är korrekt rättat på grund av olika omständigheter. Vi  kommer att diskutera vad som gäller vid omprövningsförfarandet och vad studenter bör tänka på längst vägen. I detta avsnittet kommer vi att spräcka några myter samtidigt som vi reder ut hur du som student kan gå tillväga.

Lyssna på: www.radioaf.se/poddar/omprovning-med-lundaekonomerna

Studentombudets rekommendation vid omprövning
1. Kontakta ansvarig vid institutionen för att ta del av riktlinjer eller eventuella
blanketter som behövs vid ansökan av en omprövning.
2. Skriv utförligt vilken del/delar som omprövningen riktar sig mot.
Ange: kursens kod & namn, datum för examination samt dina personuppgifter.
3. Skicka ansökan till examinator med en kopia till kursansvarig vid institutionen,
kår eller studentombud.
4. Om examinator meddelar att omprövning ej är möjlig, be då om en skriftlig
motivering.

5. Skulle motiveringen ej var tillfredsställande kan en förfrågan göras gällande
möjligheten till en ”second opinion”.

Läs mer om omprövning på:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014
Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter

www.studentombudet.se/motivering-av-betyg
www.studentombudet.se/reglering-vid-omprovning
www.studentombudet.se/tidsgranser-vid-omprovning

Tveka inte att kontakta din kår för frågor gällande omprövning eller andra rättigheter och skyldigheter under din studietid: www.studentombudet.se/karer11071820_353895374808871_8344898727526885250_n

I det första avsnittet av Studentombudets podd diskuterar vi rättigheterna och skyldigheterna kring omprövning av ett betyg.

Petra Holst, studentombud och Felix Bland, vice ordförande för LundaEkonomerna berätta om olika situationer studenter kan ställas inför när de inte anser att provet är korrekt rättat på grund av olika omständigheter. Vi  kommer att diskutera vad som gäller vid omprövningsförfarandet och vad studenter bör tänka på längst vägen. I detta avsnittet kommer vi att spräcka några myter samtidigt som vi reder ut hur du som student kan gå tillväga.

Lyssna på: www.radioaf.se/poddar/omprovning-med-lundaekonomerna

Studentombudets rekommendation vid omprövning
1. Kontakta ansvarig vid institutionen för att ta del av riktlinjer eller eventuella
blanketter som behövs vid ansökan av en omprövning.
2. Skriv utförligt vilken del/delar som omprövningen riktar sig mot.
Ange: kursens kod & namn, datum för examination samt dina personuppgifter.
3. Skicka ansökan till examinator med en kopia till kursansvarig vid institutionen,
kår eller studentombud.
4. Om examinator meddelar att omprövning ej är möjlig, be då om en skriftlig
motivering.

5. Skulle motiveringen ej var tillfredsställande kan en förfrågan göras gällande
möjligheten till en ”second opinion”.

Läs mer om omprövning på:
Studentombudets ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2014
Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter

www.studentombudet.se/motivering-av-betyg
www.studentombudet.se/reglering-vid-omprovning
www.studentombudet.se/tidsgranser-vid-omprovning

Tveka inte att kontakta din kår för frågor gällande omprövning eller andra rättigheter och skyldigheter under din studietid: www.studentombudet.se/karer

Motivering av betyg Motivering av betyg

Mark Ex

Examinatorn har inte någon skyldighet att skiva ut en motivering på det betyg som har satts. Det kan dock ses som en service när en student ber om det då det hjälper den att förstå omständigheterna till det givna betyget.

I anslutning till att betygen meddelas ska en provgenomgång erbjudas. Denna genomgång är en möjlighet för de studenter som har frågor eller funderingar på sitt prov. De kan där få ett förtydligande oavsett om det gäller generella eller specifika frågor som kan kräva en motivering av betygs- eller poängsättningen. Momentet öppnar därmed upp möjligheten för en eventuell omprövning då studenterna vid dessa tillfällen ska kunna diskutera de svar de har lagt fram mot den information som examinatorn eftersökte.

En provgenomgång är normalt schemalagd och öppen för alla kursdeltagare. Ett alternativ vid exempelvis en mindre kurs är att examinatorn har drop-in tider för studenter som vill gå igenom provet. Det är dock viktigt att poängtera att
det endast är examinatorn som kan pröva riktigheten på det satta betyget och som därmed kan motivera det. Examinatorn kan dock godkänna möjligheten till en second opinion, ett andra utlåtande av en oberoende lärare. Det är dock upp till examinatorn om denne väljer att ta med utlåtandet vid en omprövning av betyget.

Läs även:

Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 5.8

http://studentombudet.se/reglering-vid-omprovning/
Mark ExExaminatorn har inte någon skyldighet att skiva ut en motivering på det betyg som har satts. Det kan dock ses som en service när en student ber om det då det hjälper den att förstå omständigheterna till det givna betyget.

I anslutning till att betygen meddelas ska en provgenomgång erbjudas. Denna genomgång är en möjlighet för de studenter som har frågor eller funderingar på sitt prov. De kan där få ett förtydligande oavsett om det gäller generella eller specifika frågor som kan kräva en motivering av betygs- eller poängsättningen. Momentet öppnar därmed upp möjligheten för en eventuell omprövning då studenterna vid dessa tillfällen ska kunna diskutera de svar de har lagt fram mot den information som examinatorn eftersökte.

En provgenomgång är normalt schemalagd och öppen för alla kursdeltagare. Ett alternativ vid exempelvis en mindre kurs är att examinatorn har drop-in tider för studenter som vill gå igenom provet. Det är dock viktigt att poängtera att
det endast är examinatorn som kan pröva riktigheten på det satta betyget och som därmed kan motivera det. Examinatorn kan dock godkänna möjligheten till en second opinion, ett andra utlåtande av en oberoende lärare. Det är dock upp till examinatorn om denne väljer att ta med utlåtandet vid en omprövning av betyget.

Läs även:

Lunds universitet. Lunds universitets rättighetslista. Dnr SU 2013/44, § 5.8

http://studentombudet.se/reglering-vid-omprovning/

 

Reglering vid omprövningReglering vid omprövning

En omprövning kan ha olika ändamål för studenter, det kan till exempel handla om att examinatorn inte Color-paint-Splash-psd78070har sett hela svaret på en fråga, denne kan också ha räknat ihop poängen fel eller skrivit fel betyg mot de poäng som satts. Det kan även uppkommit fel i facit som måste beaktas. Förfarandet vid en omprövning eller rättelsen av examinationen är en del av rättssäkerheten och bör inte begränsas. Reglerna vid utlämningen bör därför vara klara och tydliga och inte till nackdel för studenten. Det är därför viktigt att varje institution ser över de riktlinjer som gäller vid en omprövning.

Varje institution bör ha en omprövningsordning som preciserar vad som gäller från utlämnandet av det rättade provet till vilken information studenterna bör skicka med vid begäran av en omprövning. Vidare ska det också framgå hur examinatorn bör gå tillväga när denne besvarar frågan om omprövning. Det är viktigt att studenterna får svar på sina frågor och skulle processen dra ut på tiden bör de bli meddelade om omständigheterna. Detta underlättar studenternas planering gällande hur de ska lägga upp vidare studier och därmed eventuella omprov.

 

Studentombudets rekommendation vid omprövning
1. Kontakta ansvarig vid institutionen för att ta del av riktlinjer eller eventuella
blanketter som behövs vid ansökan av en omprövning.
2. Skriv utförligt vilken del/delar som omprövningen riktar sig mot.
Ange: kursens kod & namn, datum för examination samt dina personuppgifter.
3. Skicka ansökan till examinator med en kopia till kursansvarig vid institutionen,
kår eller studentombud.
4. Om examinator meddelar att omprövning ej är möjlig, be då om en skriftlig
motivering.

5. Skulle motiveringen ej var tillfredsställande kan en förfrågan göras gällande
möjligheten till en ”second opinion”.

 

 

Lyssna på Studentombudets podd gällande omprövning:
www.radioaf.se/poddar/omprovning-med-lundaekonomerna

Läs även:
http://studentombudet.se/tidsgranser-vid-omprovning/
http://studentombudet.se/omprovning-av-betyg/

Studentombudet ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2015

Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter

HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. En omprövning kan ha olika ändamål för studenter, det kan till exempel handla om att examinatorn inte Color-paint-Splash-psd78070har sett hela svaret på en fråga, denne kan också ha räknat ihop poängen fel eller skrivit fel betyg mot de poäng som satts. Det kan även uppkommit fel i facit som måste beaktas. Förfarandet vid en omprövning eller rättelsen av examinationen är en del av rättssäkerheten och bör inte begränsas. Reglerna vid utlämningen bör därför vara klara och tydliga och inte till nackdel för studenten. Det är därför viktigt att varje institution ser över de riktlinjer som gäller vid en omprövning.

Varje institution bör ha en omprövningsordning som preciserar vad som gäller från utlämnandet av det rättade provet till vilken information studenterna bör skicka med vid begäran av en omprövning. Vidare ska det också framgå hur examinatorn bör gå tillväga när denne besvarar frågan om omprövning. Det är viktigt att studenterna får svar på sina frågor och skulle processen dra ut på tiden bör de bli meddelade om omständigheterna. Detta underlättar studenternas planering gällande hur de ska lägga upp vidare studier och därmed eventuella omprov.

Studentombudets rekommendation vid omprövning
1. Kontakta ansvarig vid institutionen för att ta del av riktlinjer eller eventuella
blanketter som behövs vid ansökan av en omprövning.
2. Skriv utförligt vilken del/delar som omprövningen riktar sig mot.
Ange: kursens kod & namn, datum för examination samt dina personuppgifter.
3. Skicka ansökan till examinator med en kopia till kursansvarig vid institutionen,
kår eller studentombud.
4. Om examinator meddelar att omprövning ej är möjlig, be då om en skriftlig
motivering.

5. Skulle motiveringen ej var tillfredsställande kan en förfrågan göras gällande
möjligheten till en ”second opinion”.

 

 

Lyssna på Studentombudets podd gällande omprövning:
www.radioaf.se/poddar/omprovning-med-lundaekonomerna

 

Läs även:
http://studentombudet.se/tidsgranser-vid-omprovning/
http://studentombudet.se/omprovning-av-betyg/

Studentombudet ärenderapport avseende ärenden för läsåret 2013/2015

Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter

HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. 

Tidsgränser vid omprövningTidsgränser vid omprövning

Om en student inte anser att provet är korrekt rättat har den möjlighet att få beslutet om betyg omprövat. Om examinatorn finner att beslutet om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Beslutet ska ändras om det kan ske snabbt, enkelt och om det inte innebär att studentens betyg sänks.

Det ska inte förekomma några tidsbegränsningar gällande när en omprövning måste begäras av studenterna. Att begära omprövning tätt inpå vid utlämnandet av ett prov förenklar dock möjligheten till en rättssäker bedömning då kurser ändras och lärare byts ut med tiden. Ett exempel på en omprövning som inte görs i anslutning till utlämnandet av provet kan vara när en student blir tilldelad sitt resultat innan sommaren. På grund av sommaruppehållet eller andra omständigheter har studenter inte möjlighet att ompröva betyget förrän i slutet av höstterminen.

Till frågan gällande tidsgränser för omprövning går det även att se på riksarkivets föreskrifter angående att proven ska sparas i minst
images (21)två år, efter denna tid kan de gallras ut och på så vis har inte institutionen något underlag kvar. Detta begränsar dock inte rätten för de studenter som har hämtat ut sina prov innan utgallringen att fortfarande ompröva betyget men studenterna bör dock ha i åtanke att rättssäkerheten kan ha försvagats. Personer med kompetens om provet och kursens mål kan ha slutat och examinatorn måste även försäkra sig om att inga tillägg har gjort sedan provet hämtades ut.

Se även:

Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 24 §
Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter
Föreskrifter om ändring av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2011:2) 7 § jfr. Arkivförordningen (1991:446) 12§
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. 

 Om en student inte anser att provet är korrekt rättat har den möjlighet att få beslutet om betyg omprövat. Om examinatorn finner att beslutet om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Beslutet ska ändras om det kan ske snabbt, enkelt och om det inte innebär att studentens betyg sänks.

Det ska inte förekomma några tidsbegränsningar gällande när en omprövning måste begäras av studenterna. Att begära omprövning tätt inpå vid utlämnandet av ett prov förenklar dock möjligheten till en rättssäker bedömning då kurser ändras och lärare byts ut med tiden. Ett exempel på en omprövning som inte görs i anslutning till utlämnandet av provet kan vara när en student blir tilldelad sitt resultat innan sommaren. På grund av sommaruppehållet eller andra omständigheter har studenter inte möjlighet att ompröva betyget förrän i slutet av höstterminen.

Till frågan gällande tidsgränser för omprövning går det även att se på riksarkivets föreskrifter angående att proven ska sparas i minst
images (21)två år, efter denna tid kan de gallras ut och på så vis har inte institutionen något underlag kvar. Detta begränsar dock inte rätten för de studenter som har hämtat ut sina prov innan utgallringen att fortfarande ompröva betyget men studenterna bör dock ha i åtanke att rättssäkerheten kan ha försvagats. Personer med kompetens om provet och kursens mål kan ha slutat och examinatorn måste även försäkra sig om att inga tillägg har gjort sedan provet hämtades ut.

Se även:

Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 24 §
Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter
Föreskrifter om ändring av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2011:2) 7 § jfr. Arkivförordningen (1991:446) 12§
HSV. Rättssäker examination. 2. uppl. 2008:36 R. 

 

SSO Nätverk ­ – Tema StressSSO Nätverk ­ – Tema Stress

SSO Nätverk ­ Tema Stress

Den 23 april kommer nästa SSO nätverk äga rum med temat stress. Staffan Wester, leg.psykolog från OLYMPUS DIGITAL CAMERAStudenthälsan kommer att hålla i workshopen. Vi hoppas på spännande utbyten gällande det som studerandeskyddsombud kan möta i den psykosociala studiemiljön.

Den psykosocial studiemiljön är en stor del av arbetsmiljöområdet för ett SSO. Studenter som upplever stress i samband med examinationer, schemat kan ha kommit ut sent, böcker kan ha byts ut i litteraturlistan eller man kanske helt enkelt inte får ihop schemat när en examination släpar efter. Vi kommer utreda vad som är stress och hur den kan uppstå. Du får även konkreta tips på hur stressen kan hanteras och vad du som SSO kan möta ute på fakulteterna.

Anmälan: Föranmälan krävs
Anmäl dig på följande länk: http://goo.gl/forms/3baMI1KDkw
Datum: 23/4
Tid: 16.30-­18.00
Plats: AF-­Borgen, Studentlivsvåningen
Rum: HelanSSO Nätverk ­ Tema Stress

Den 23 april kommer nästa SSO nätverk äga rum med temat stress. Staffan Wester, leg.psykolog frånOLYMPUS DIGITAL CAMERAStudenthälsan kommer att hålla i work shopen. Vi hoppas på spännande utbyten gällande det som studerandeskyddsombud kan möta i den psykosociala studiemiljön.

Den psykosocial studiemiljön är en stor del av arbetsmiljöområdet för ett SSO. Studenter som upplever stress i samband med examinationer, schemat kan ha kommit ut sent, böcker kan ha byts ut i litteraturlistan eller man kanske helt enkelt inte får ihop schemat när en examination släpar efter. Vi kommer utreda vad som är stress och hur den kan uppstå. Du får även konkreta tips på hur stressen kan hanteras och vad du som SSO kan möta ute på fakulteterna.

Anmälan: Föranmälan krävs
Anmäl dig på följande länk: http://goo.gl/forms/3baMI1KDkw
Datum: 23/4
Tid: 16.30-­18.00
Plats: AF-­Borgen, Studentlivsvåningen
Rum: Helan