Studentombudets ärenderapport – RapportsläppStudentombudets ärenderapport – Rapportsläpp

rapportsläpp

Varmt välkommen att ta del av Studentombudets ärenderapport tisdagen den 27/1.

Ta del av ärenderapporten i tryckt format och träffa studentombudet för att ställa frågor och lyssna på en korta presentationerna om rapporten.

o.s.a på denna länk senast den 26/1 

Var: Studentlivsvåningen, AF Borgen
När: 27/1
Tid: 15.00-17.00

Presentation 1: 15.30-15.45
Presentation 2: 16.30-16.45

För mer information kontakta studentombudet@lus.lu.se

rapportsläpp

Varmt välkommen att ta del av Studentombudets ärenderapport tisdagen den 27/1.

Ta del av ärenderapporten i tryckt format och träffa studentombudet för att ställa frågor och lyssna på en korta presentationerna om rapporten.

o.s.a på denna länk senast den 26/1 

Var: Studentlivsvåningen, AF Borgen
När: 27/1
Tid: 15.00-17.00

Presentation 1: 15.30-15.45
Presentation 2: 16.30-16.45

För mer information kontakta studentombudet@lus.lu.se

Vilseleda vid provVilseleda vid prov

Skulle en student bli anmäld för fusk så är det försöket till att vilseleda som utreds i disciplinnämnden. Fusklappar, plagiering eller andra otillåtna hjälpmedel räknas inom ramen för detta. Det finns studenter som bli påkommen innan de lyckats vilseleda, exempelvis när läraren funnit en mobiltelefon eller fusklapp vid en salstenta. Detta är en grund för anmälan till disciplinnämnden. Det är själva försöket till att vilseleda och därmed fusket som utreds. Detta då det finns en chans att studenten blir påkommen innan den fullbordat förfarandet. Därför är det själva försöket till att vilseleda som blir bedömt och inte turen – om studenten skulle lyckats fullborda fusket.

Uppsåtsfrågan kommer att bli en relevant del i fallet då frågan ställs om studenten kan ha ansetts vara medveten om vad handlingen kunnat leda till. Oaktsamhetsbedömning blir därmed även en fråga som utreds där studenten (i vissa hänseenden) borde förstått utgången av sitt handlande.

Se även:
Jarebors, Nils. Disciplinansvar för studenter som fuskar eller störSkulle en student bli anmäld för fusk så är det försöket till att vilseleda som utreds i disciplinnämnden. Fusklappar, plagiering eller andra otillåtna hjälpmedel räknas inom ramen för detta. Det finns studenter som bli påkommen innan de lyckats vilseleda, exempelvis när läraren funnit en mobiltelefon eller fusklapp vid en salstenta. Detta är en grund för anmälan till disciplinnämnden. Det är själva försöket till att vilseleda och därmed fusket som utreds. Detta då det finns en chans att studenten blir påkommen innan den fullbordat förfarandet. Därför är det själva försöket till att vilseleda som blir bedömt och inte turen – om studenten skulle lyckats fullborda fusket.

Uppsåtsfrågan kommer att bli en relevant del i fallet då frågan ställs om studenten kan ha ansetts vara medveten om vad handlingen kunnat leda till. Oaktsamhetsbedömning blir därmed även en fråga som utreds där studenten (i vissa hänseenden) borde förstått utgången av sitt handlande.

Se även:
Jarebors, Nils. Disciplinansvar för studenter som fuskar eller stör

Två bedömningar vid en examinationTvå bedömningar vid en examination

För att studenter ska få ut sina studiemedel är det viktigt att registreringen av provresultatet så snart som möjligt läggs in i Ladok. Vid 2PE401var kurs finnas det en examinator som är den ytterst ansvarig för detta. Det förekommer dock att flera lärare är med och rättar proven och lämnar in underlaget till examinatorn för godkännande. Detta för att proven ska bli rättade inom de 15  arbetsdagarna.

Två lärare rättade studenternas examinationer enligt gällande betygsskala. Betyget fördes därefter in i Ladok och studenterna fick sedan separat ta med sig ett antal poäng (som likställs med betyget) till ett senare examinationsmoment. Den ena läraren rättade efter den gällande betygsskalan och gav konsekvent poäng efter det betyg studenten hade tilldelats. Den andra läraren satte inte poängen konsekvent utan justerade dem efter ett rakningssystem. Om det satta betyget kunde anses vara svagt eller starkt gavs högre respektive längre poäng ut. Detta resulterar i att två studenter med samma betyg kunde bli tilldelade olika poäng vilket vid ett senare moment kunde vara till den ena studentens nackdel i en jämförbar situation.

I ett uttalande från regeringen skrevs följande: ”Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd.” I uttalandet kan det anses påvisa vikten av tydliga betygskriterier. I detta fall är det även en fråga om god kommunikation mellan lärare, examinator och studenter. Det ska dock påpekas att det är upp till varje lärosäte hur beslut tas om betygskriteriernas ställning, vilket inte är något som behöver stå med i kursplanen.

Se även:

Lunds universitet. Rättighetslistan för Lunds universitets studenter punkt § 2

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform,1 kap 9 § 

Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162 s.93För att studenter ska få ut sina studiemedel är det viktigt att registreringen av provresultatet så snart som möjligt läggs in i Ladok. Vid2PE401var kurs finnas det en examinator som är den ytterst ansvarig för detta. Det förekommer dock att flera lärare är med och rättar proven och lämnar in underlaget till examinatorn för godkännande. Detta för att proven ska bli rättade inom de 15  arbetsdagarna.

Två lärare rättade studenternas examinationer enligt gällande betygsskala. Betyget fördes därefter in i Ladok och studenterna fick sedan separat ta med sig ett antal poäng (som likställs med betyget) till ett senare examinationsmoment. Den ena läraren rättade efter den gällande betygsskalan och gav konsekvent poäng efter det betyg studenten hade tilldelats. Den andra läraren satte inte poängen konsekvent utan justerade dem efter ett rakningssystem. Om det satta betyget kunde anses vara svagt eller starkt gavs högre respektive längre poäng ut. Detta resulterar i att två studenter med samma betyg kunde bli tilldelade olika poäng vilket vid ett senare moment kunde vara till den ena studentens nackdel i en jämförbar situation.

I ett uttalande från regeringen skrevs följande: ”Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd.” I uttalandet kan det anses påvisa vikten av tydliga betygskriterier. I detta fall är det även en fråga om god kommunikation mellan lärare, examinator och studenter. Det ska dock påpekas att det är upp till varje lärosäte hur beslut tas om betygskriteriernas ställning, vilket inte är något som behöver stå med i kursplanen.

Se även:

Lunds universitet. Rättighetslistan för Lunds universitets studenter punkt § 2

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform,1 kap 9 § 

Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162 s.93

Novischnätverk, Handbok till faddrarNovischnätverk, Handbok till faddrar

Den 2:a december träffades Noviscnätverket för att diskutera budgeten runt novischeriet men också handbokens betydelse och inverkan till faddrarna.  Efter en kort genomgång och reflektioner av förgående mötet om aktiviteter diskuterades handboken till faddrar. Diskussionerna gav en bättre bild av vad en handbok är och förväntas vara men även vad den bör innehålla. Detta följdes av en work shop där deltagarna skulle skapa en innehållsförteckning på saker som de ansåg vara viktigt att ha med i en fadderhandbok. Förslag på kategorier ser ni i de bifogade bilderna, andra förslag var även information om kåren och studentlund, värdegrund för kåren och novischeriet, regler kring skadegörelser samt städrutiner/schema efter var aktivitet. Slutligen även vad faddrarna bör tänka på veckan innan novischerna anländer.

Inför kommande novischnätverk kommer fokus att falla på utvärderingen efter vårterminens novischeri.

handbok1

handbok2Den 2:a december träffades Noviscnätverket för att diskutera budgeten runt novischeriet men också handbokens betydelse och inverkan till faddrarna.  Efter en kort genomgång och reflektioner av förgående mötet om aktiviteter diskuterades handboken till faddrar. Diskussionerna gav en bättre bild av vad en handbok är och förväntas vara men även vad den bör innehålla. Detta följdes av en work shop där deltagarna skulle skapa en innehållsförteckning på saker som de ansåg vara viktigt att ha med i en fadderhandbok. Förslag på kategorier ser ni i de bifogade bilderna, andra förslag var även information om kåren och studentlund, värdegrund för kåren och novischeriet, regler kring skadegörelser samt städrutiner/schema efter var aktivitet. Slutligen även vad faddrarna bör tänka på veckan innan novischerna anländer.

Inför kommande novischnätverk kommer fokus att falla på utvärderingen efter vårterminens novischeri.

handbok1

handbok2

När anses ett beslut om betyg tagits?När anses ett beslut om betyg tagits?

En fråga som har diskuterats är när och var i betygssättningsprocessen ett myndighetsbeslutet antas tas och betyget EM-MKP04191anses bli satt. En av kårerna kontaktade bland annat juridiska avdelningen vid universitet för att få vägledning i frågan. Beslut om betyg ska dokumenteras i en pappershandling eller genom en elektronisk handling. Av handlingen ska det framgå datum för beslutet, beslutets innehåll, vem som fattat det och vem som varit föredragande (om föredrag har funnits). Vidare ska det även framgå vem som varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet, exempelvis kan detta vara en lärare som
har hjälpt till med rättningen av tentamen.

Ladok är det studieregister som Lunds universitet är skyldigt att föra betyg i och där uppgifter dokumenteras för varje student om bland annat dennes betyg. När den juridiska avdelningen blev tillfrågad så var deras antagande och uppfattning att om det finns en pappershandling (där uppgifterna för handlingen framgår) är det den som utgör själva betygsbeslutet. Det finns dock inget som hindrar ansvarig från att dokumentera betygsbeslutet i en elektronisk handling i stället.

Fram till dess att betygsbeslutet har expedierats (där med meddelats till studenten) får det ändras. När betyget har anslagits (och studenten blivit meddelad) registrerats det i Ladok eller expedieras på något annat sätt. För att ändra beslut krävs stöd i förvaltningslagen, högskoleförordningen eller praxis. Det är värt att bära i åtanke att själva underrättelsen, anslaget eller registreringen i Ladok, kan bli fel utan att själva betygsbeslutet är felaktigt. Även i sådana fall får ändringen/rättelsen bara göras med stöd av ovan nämnda författningar eller praxis.

Se även:

Förvaltningslagen (1986:223) 26 § 

Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 24 §

Myndighetsförordningen (2007:515) 21 § 

Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter § 2.2

www.ladok.se

Studentombudets ärenderapport, avseende ärenden för VT2013En fråga som har diskuterats är när och var i betygssättningsprocessen ett myndighetsbeslutet antas tas och betyget EM-MKP04191anses bli satt. En av kårerna kontaktade bland annat juridiska avdelningen vid universitet för att få vägledning i frågan. Beslut om betyg ska dokumenteras i en pappershandling eller genom en elektronisk handling. Av handlingen ska det framgå datum för beslutet, beslutets innehåll, vem som fattat det och vem som varit föredragande (om föredrag har funnits). Vidare ska det även framgå vem som varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet, exempelvis kan detta vara en lärare som
har hjälpt till med rättningen av tentamen.

Ladok är det studieregister som Lunds universitet är skyldigt att föra betyg i och där uppgifter dokumenteras för varje student om bland annat dennes betyg. När den juridiska avdelningen blev tillfrågad så var deras antagande och uppfattning att om det finns en pappershandling (där uppgifterna för handlingen framgår) är det den som utgör själva betygsbeslutet. Det finns dock inget som hindrar ansvarig från att dokumentera betygsbeslutet i en elektronisk handling i stället.

Fram till dess att betygsbeslutet har expedierats (där med meddelats till studenten) får det ändras. När betyget har anslagits (och studenten blivit meddelad) registrerats det i Ladok eller expedieras på något annat sätt. För att ändra beslut krävs stöd i förvaltningslagen, högskoleförordningen eller praxis. Det är värt att bära i åtanke att själva underrättelsen, anslaget eller registreringen i Ladok, kan bli fel utan att själva betygsbeslutet är felaktigt. Även i sådana fall får ändringen/rättelsen bara göras med stöd av ovan nämnda författningar eller praxis.

Se även:

Förvaltningslagen (1986:223) 26 § 

Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 24 §

Myndighetsförordningen (2007:515) 21 § 

Lunds universitet, Rättighetslistan för Lunds universitets studenter § 2.2

www.ladok.se

Studentombudets ärenderapport, avseende ärenden för VT2013

Byte av examinatorByte av examinator

Vid en salstenta, hemtenta eller annat examinationsmoment examineras studenten av en utsedd Splash-vektor---storlek-och-färg-kan-ändras--slät--törst-223416examinator. Det förekommer att studenter inte kommer överens med sin examinator, både av personliga men även studierelaterade skäl. Det finns dock möjlighet att byta till en ny examinator efter att studenten har fått underkänt på sitt prov (examination) vid två tillfällen. Studenter som begär byte av examinatorn ska dock ha i åtanke att om det föreligger särskilda skäl, exempelvis att det inte finns någon annan som är ämneskunnig inom fakulteten, kan ett byte nekas. Dessa särskilda skäl går att jämföra med begäran om byte av handledare vid uppsatsarbetet, vid mer information se inlägget; “Byte av handledare”.

Rekommendationen är att vända sig till kurs- eller utbildningsansvarig för begäran om byte av examinator alternativt att vända sig till prefekt eller motsvarande. Studenten behöver med detta inte vända sig direkt till examinatorn vid en begäran. Studenten behöver heller inte lägga fram särskilda skäl till varför den önskar göra ett byte utan det räcker med att studenten har blivit underkänd vid två prov.

Se även:

HSV, Rättssäker examination, 2008:36 R, 2 uppl.

Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 22§

Studentombudet.se ”Byte av handledare”

Studentombudets ärenderapport, avseende ärenden för VT2013Vid en salstenta, hemtenta eller annat examinationsmoment examineras studenten av en utseddSplash-vektor---storlek-och-färg-kan-ändras--slät--törst-223416 examinator. Det förekommer att studenter inte kommer överens med sin examinator, både av personliga men även studierelaterade skäl. Det finns dock möjlighet att byta till en ny examinator efter att studenten har fått underkänt på sitt prov (examination) vid två tillfällen. Studenter som begär byte av examinatorn ska dock ha i åtanke att om det föreligger särskilda skäl, exempelvis att det inte finns någon annan som är ämneskunnig inom fakulteten, kan ett byte nekas. Dessa särskilda skäl går att jämföra med begäran om byte av handledare vid uppsatsarbetet, vid mer information se inlägget; “Byte av handledare”.

Rekommendationen är att vända sig till kurs- eller utbildningsansvarig för begäran om byte av examinator alternativt att vända sig till prefekt eller motsvarande. Studenten behöver med detta inte vända sig direkt till examinatorn vid en begäran. Studenten behöver heller inte lägga fram särskilda skäl till varför den önskar göra ett byte utan det räcker med att studenten har blivit underkänd vid två prov.

Se även:

HSV, Rättssäker examination, 2008:36 R, 2 uppl.

Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 22§

Studentombudet.se ”Byte av handledare”

Studentombudets ärenderapport, avseende ärenden för VT2013

Psykosocial studiemiljöPsykosocial studiemiljö

Det har förekommit ärenden där studenter under en längre tid blivit utsatta för mobbing av en annan student. Dessa fall ska kunna anmälas till disciplinnämnden som kan utreda ärendet som störtande av verksamheten (högskoleförordningen 10 kap 1 § 3p). Processerna vid dessa ärenden kan både bli utdragen och påfrestande för studenter i fråga. Rent ekonomiskt finns det ingen form av kompensation som kan betalas ut till studenten för de utlägg som denne kan behöva få göra i form av vård. Det är dock rekommenderat att se på de specifika omständigheterna då det i vissa fall kan gå på studentförsäkringen genom kammarkollegiet.

En viktig del i dessa ärenden är dock återkopplingen. Att universitet tar kontakt med den utsatta studenten för att följa upp om trakasserier, mobbing eller liknande företeelser har fortsatt. Innan ett fall har kommit upp till central nivå bör ärendet ha behandlats på såväl institutions- som fakultetsnivå. Frågan blir dock vad som händer efter det har legat uppe på central nivå, vem följer upp ärendet? Det behövs en avdelning vid universitetet vars syfte är att utreda studiesociala frågor och därmed den psykosociala arbetsmiljön. Den ska både kunna arbeta preventivt men också kunna ta hand om studenter och följa upp deras ärenden. Personal vid universitetet ska även kunna vända sig dit för att få råd och vägledning gällande frågor och ärenden som fortfarande ligger på lokal nivå.

Se även:

AFS 1993:17. Kränkande särbehandling

Lunds universitet. Rättighetslistan för Lunds universitets studenter § 1

Fusk, störningar och trakasserier. Lunds universitet

Studentombudets ärenderapport, avseende ärenden för VT2013

Studentförsäkring, kammarkollegiet

Högskoleförordningen 10 kapDet har förekommit ärenden där studenter under en längre tid blivit utsatta för mobbing av en annan student. Dessa fall ska kunna anmälas till disciplinnämnden som kan utreda ärendet som störtande av verksamheten (högskoleförordningen 10 kap 1 § 3p). Processerna vid dessa ärenden kan både bli utdragen och påfrestande för studenter i fråga. Rent ekonomiskt finns det ingen form av kompensation som kan betalas ut till studenten för de utlägg som denne kan behöva få göra i form av vård. Det är dock rekommenderat att se på de specifika omständigheterna då det i vissa fall kan gå på studentförsäkringen genom kammarkollegiet.

En viktig del i dessa ärenden är dock återkopplingen. Att universitet tar kontakt med den utsatta studenten för att följa upp om trakasserier, mobbing eller liknande företeelser har fortsatt. Innan ett fall har kommit upp till central nivå bör ärendet ha behandlats på såväl institutions- som fakultetsnivå. Frågan blir dock vad som händer efter det har legat uppe på central nivå, vem följer upp ärendet? Det behövs en avdelning vid universitetet vars syfte är att utreda studiesociala frågor och därmed den psykosociala arbetsmiljön. Den ska både kunna arbeta preventivt men också kunna ta hand om studenter och följa upp deras ärenden. Personal vid universitetet ska även kunna vända sig dit för att få råd och vägledning gällande frågor och ärenden som fortfarande ligger på lokal nivå.

Läs mer:

AFS 1993:17. Kränkande särbehandling

Lunds universitet. Rättighetslistan för Lunds universitets studenter § 1

Fusk, störningar och trakasserier. Lunds universitet

Studentombudets ärenderapport, avseende ärenden för VT2013

Studentförsäkring, kammarkollegiet

Högskoleförordningen 10 kap