SSO nätverk – Psykosocial skyddsrondSSO nätverk – Psykosocial skyddsrond

Den 14 november 2014 träffades Studerandeskyddsombudens (SSO) nätverk. Temat för träffen var den psykosociala skyddsronden.

Nätverket inleddes med att reflektera över den centrala studerandeskyddsombudsutbildningen som anordnades den 7 oktober. Med detta kom vi in på vad en psykosocial och fysisk studiemiljö är när områdena kan gå in i varandra.

Därefter diskuterades på vilka olika sätt en psykosocial skyddsrond kan utföras på. Allt från att sitta ner och diskutera några utvalda punkter, till att gå runt och prata med studenter, skicka ut enkäter och anordna diskussionsdagar.

Verktyg så som en handlingsplan redovisades också samt poängterades det än en gång att ett SSO:s roll endast är att kontrollera och undersöka studiemiljön, det är upp till de ansvariga vid institutionen eller fakulteten att göra riskbedömningar och åtgärda bristerna.

Då protokoll för skyddsronderna skiljer sig åt vid universitet redovisades en ”checklista” med punkter som kan vara bra att ha i åtanke.  Det finns idag ett dokument för den psykosociala skyddsronden för både personal och studenter. Dokumentet kan redigeras efter den specifika verksamheten men är ett bra underlag att använda.

Slutligen arrangerades det en workshop. SSO hade blivit ombedda att ta med sig ett protokoll från den psykosociala skyddsronden. De närvarande fick sedan sitta i par och fick 5 min på sig att kommentera protokollet för att de vilka för- och nackdelar protokollen hade. Detta diskuterades därefter och resulterade i en lista med för- och nackdelar man hade mött.

Fördel Nackdel
För- och efternamn framgår på de närvarande Mejladress saknas till medverkade
Vem som är ansvarig för bevakning/ åtgärder Ospecificerade grupper (om de är stunder eller anställda.)
Statistik som synliggör delar Statistiken är vag
En enhetlig enkät i informationssyfte Har ingen psykosocial riskbedömning från ett studentperspektiv (endast personal)
Lättförståelig information Ej tagit hänsyn till studenterna
Titlar på medverkade framgår Inget SSO har närvarat vid skyddsronden
Datum finns utsatt Protokollet specificerar inte vilket specifik institution/ fakultet den utförts vid

 

SSO nätverksträff 141104 – Presentation

Frågeformulär för psykosocial skyddsrond – Personal

Studiemiljö & mående – Studenter

Centrala SSO utbildningen 141007Den 14 november 2014 träffades Studerandeskyddsombudens (SSO) nätverk. Temat för träffen var den psykosociala skyddsronden.

Nätverket inleddes med att reflektera över den centrala studerandeskyddsombudsutbildningen som anordnades den 7 oktober. Med detta kom vi in på vad en psykosocial och fysisk studiemiljö är när områdena kan gå in i varandra.

Därefter diskuterades på vilka olika sätt en psykosocial skyddsrond kan utföras på. Allt från att sitta ner och diskutera några utvalda punkter, till att gå runt och prata med studenter, skicka ut enkäter och anordna diskussionsdagar.

Verktyg så som en handlingsplan redovisades också samt poängterades det än en gång att ett SSO:s roll endast är att kontrollera och undersöka studiemiljön, det är upp till de ansvariga vid institutionen eller fakulteten att göra riskbedömningar och åtgärda bristerna.

Då protokoll för skyddsronderna skiljer sig åt vid universitet redovisades en ”checklista” med punkter som kan vara bra att ha i åtanke.  Det finns idag ett dokument för den psykosociala skyddsronden för både personal och studenter. Dokumentet kan redigeras efter den specifika verksamheten men är ett bra underlag att använda.

Slutligen arrangerades det en workshop. SSO hade blivit ombedda att ta med sig ett protokoll från den psykosociala skyddsronden. De närvarande fick sedan sitta i par och fick 5 min på sig att kommentera protokollet för att de vilka för- och nackdelar protokollen hade. Detta diskuterades därefter och resulterade i en lista med för- och nackdelar man hade mött.

Fördel Nackdel
För- och efternamn framgår på de närvarande Mejladress saknas till medverkade
Vem som är ansvarig för bevakning/ åtgärder Ospecificerade grupper (om de är stunder eller anställda.)
Statistik som synliggör delar Statistiken är vag
En enhetlig enkät i informationssyfte Har ingen psykosocial riskbedömning från ett studentperspektiv (endast personal)
Lättförståelig information Ej tagit hänsyn till studenterna
Titlar på medverkade framgår Inget SSO har närvarat vid skyddsronden
Datum finns utsatt Protokollet specificerar inte vilket specifik institution/ fakultet den utförts vid

 

SSO nätverksträff 141104 – Presentation

Frågeformulär för psykosocial skyddsrond – Personal

Studiemiljö & mående – Studenter

Centrala SSO utbildningen 141007

Studiesocialt nätverk – kursplanenStudiesocialt nätverk – kursplanen

Den 5 november 2014 anordnades det studiesociala nätverket. Temat för dagen var kursplanen men även att uppmärksam ärenden från förgående läsår.

Träffen inledded med att gå igenom statistiken från förgående läsår vilket kommer att publicerad i Studentombudets ärenderapport. Viktigt att poängtera är att diagrammen och tabellerna endast ska användas som diskussionsunderlag och med det inte står för vad som kan anses som typiska ärenden vid universitetet.

Efter detta synliggjordes några utav ärendena som studentombudet har arbetat med under det gångna läsåret, ärenden som har varit återkommande eller som kårerna bör se över vid respektive fakultet.

Slutligen diskuterades kursplanen och kursplanens upplägg. Det finns en mall på central nivå som föreskiver hur kursplanen ska vara upplagd. Det finns dock en del punkter som man bör ha i åtanke och som måste framgå i kursplanen. Vad man kan säga om kursplanen är att den är en föreskrift enligt 8 kap. I Regeringsformens, det vill säga att reglerna är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet som studenterna.

Följande punkter rekommenderar studentombudet ska diskuteras i en kursplan.

  1. 1. Kursplanens benämning på svenska och engelska
  2. 2. Kursens nivå, grund- eller avancerad
  3. 3. Antal högskolepoäng kursen omfattar
  4. 4. Kursen fördjupning i förhållande till examensförordning för kandidat- magister respektive masterexamen.
  5. 5. Kursens mål
    (hur kursen genomförs, undervisningsformer, arbetsinsatser studenter förväntas att utföra)
  6. 6. Det huvudsakliga innehållet i kursen
  7. 7. Krav på särskild behörighet (förkunskapskrav) och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller vid antagning (särskild behörighet)
  8. 8. Kursens huvudsakliga innehåll
9. Former för bedömning av studenters prestationer

10. Betygsgrader/ betygssystem som ska användas

11. Information om kursen är uppdelad i delkurser och poäng de omfattar

12. Regleringen kring frånvaro vid obligatoriska moment


13. Om antalet prov- eller praktiktillfällen eller motsvarande för att bli godkänd är begärt (andra begränsningar).

14. Om komplettering eller plussning är möjlig.

15. Från vilket datum kursplanen eller ändringarna i dokumentet börjar gälla

16. De övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplaner – Länk

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplane – PdfDen 5 november 2014 anordnades det studiesociala nätverket. Temat för dagen var kursplanen men även att uppmärksam ärenden från förgående läsår.

Träffen inledded med att gå igenom statistiken från förgående läsår vilket kommer att publicerad i Studentombudets ärenderapport. Viktigt att poängtera är att diagrammen och tabellerna endast ska användas som diskussionsunderlag och med det inte står för vad som kan anses som typiska ärenden vid universitetet.

Efter detta synliggjordes några utav ärendena som studentombudet har arbetat med under det gångna läsåret, ärenden som har varit återkommande eller som kårerna bör se över vid respektive fakultet.

Slutligen diskuterades kursplanen och kursplanens upplägg. Det finns en mall på central nivå som föreskiver hur kursplanen ska vara upplagd. Det finns dock en del punkter som man bör ha i åtanke och som måste framgå i kursplanen. Vad man kan säga om kursplanen är att den är en föreskrift enligt 8 kap. I Regeringsformens, det vill säga att reglerna är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet som studenterna.

Följande punkter rekommenderar studentombudet ska diskuteras i en kursplan.

  1. 1. Kursplanens benämning på svenska och engelska
  2. 2. Kursens nivå, grund- eller avancerad
  3. 3. Antal högskolepoäng kursen omfattar
  4. 4. Kursen fördjupning i förhållande till examensförordning för kandidat- magister respektive masterexamen.
  5. 5. Kursens mål
    (hur kursen genomförs, undervisningsformer, arbetsinsatser studenter förväntas att utföra)
  6. 6. Det huvudsakliga innehållet i kursen
  7. 7. Krav på särskild behörighet (förkunskapskrav) och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller vid antagning (särskild behörighet)
  8. 8. Kursens huvudsakliga innehåll
9. Former för bedömning av studenters prestationer

10. Betygsgrader/ betygssystem som ska användas

11. Information om kursen är uppdelad i delkurser och poäng de omfattar

12. Regleringen kring frånvaro vid obligatoriska moment


13. Om antalet prov- eller praktiktillfällen eller motsvarande för att bli godkänd är begärt (andra begränsningar).

14. Om komplettering eller plussning är möjlig.

15. Från vilket datum kursplanen eller ändringarna i dokumentet börjar gälla

16. De övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplaner – Länk

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplane – Pdf